Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
son lovar ett eller två tuson francs åt
den som skaffar honom en varaktig
ställning; man förstår, att det är en
supplik riktad direkt till en själv, och
man ser efter vad man kan göra för
att bereda en plats i förvaltningen. I
Madrid är det dessutom ont om
pengar; och på något sätt måste de
”göras”. (Att ”göra pengar” är ett
uttryck man oupphörligt hör i Spanien.)
Yad som dock måhända är
påfallande i Madrid är likgiltigheten för
stadens angelägenheter. Man röjer icke
medvetande om att dess affärer äro ens
egna affärer. Intresset för statens
politik har dödat intresset för stadens
administration. Man betraktar som ett
faktum, att denna är dålig och t. o. m.
brottslig; men que hacer? — vad
kan man göra åt det? Den som icke
har bekanta Mand stadens fäder
väntar till dess någon av ihans vänner tar
platts ibland dem; och d’å är det hans
tur att hoppas bli protegerad!
Genom den energi varmed Iglesias
protesterat nå socialistkongressen
ef-te1- att förut flerfaldiga gånger ha
protesterat iitan effekt i själva
borgarrådet, har han bragt liv i denna
le-targi. Det ser ut, som om man nu i
Madrid började förstå, att det gäller
något, att något kan och bör ”göras”.
På den närmast efter kongressen
följande, för överfulla åhörarläktare
hallna kommunala sessionen begärde
alkalden (’borgmästaren odh
ordföranden i stadsfullmäktige) greve de
Pa-nalver, en förklaring av Iglesias.
— Herr Iglesias skall inte tro, att
han är den enda hederliga här i huset.
, Och man sökte vindicera saken
därhän, att anklagelserna gällde handlin-
gar, vilkas gagn kunde diskuteras,
men vilka moraliskt voro oangripbara.
Men Iglesias stod fast vid vad Ihan sagt
och upprepade slutklämmen. Odh hans
skymfade och på nytt,skymfade
kolleger (hade ingenting an nät att göra än
att — Övergå till dagordningen.
Men de förmådde dcké nedtysta
affären —- genom sin tystnad.
Söndagen den 13 september höllo de
socialistiska arbetarna ett offentligt möte
på Barbieri-teatern, där de gjorde den
i all önsklig grad — offentlig. Efter
det ett par andra talare hade yttrat
sig-, tog här Pablo Iglesias, hälsad av
örondövande juibel, . till ordet,
utvecklande sina anklagelser och
detaljerande dem däribland, som han var i
tillfälle att detaljera.
Mötet hade utlysts för att protestera
mot alkaldens dristiga påstående —
att det fanns en hel del andra hederliga
i stadsfullmäktige än den lilla — tre
individer räknande — socialistiska
minoriteten. Dess stämning gavs av en
reflexion av journalisten Garcia Cortés,
partiets sekreterare, om hur det skulle
gå, ifall man följde radikalernas
inbjudanden att alliera sig- med den
korrumperade bourgeoisin, och av Iglesias’
löfte om att ”detsamma vi nu hålla på
med i municipiet, skola vi längre fram
fortsätta med i parlamentet, när det
blir ess möjligt att där öppna kampen
mot våra fiender borgarnas
förbrytelser”. Dess närmaste praktiska resultat
blev att stadsfullmäktiges
åhörarläktare en tid framåt fylldes av
socialister — sessionen hävdes med en
uppmaning till dessa att infinna sig i
tid, så att reaktionens claque icke
fick tillfälle att eröfra bänkarna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
