Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r i n g1. Förenta staterna blir det
största industrilandet; Tysikland
överflyglar England, i Italien, Egypten,
Indien, Japan, Australien, Sydafrika,
Kanada fattar den industriella
kapitalismen fast fot. Bakom Rysslands
enormt höga tullmurar uppdras med
statliga privilegier ocli franskt
kapital en stor drivhusindustri. Ock vad
90-talet betytt för det svenska
näringslivet, det veta vi ju alla.
’/>’ ’fr
*
Hur stämmer nu det supponerade
sambandet mellan denna
kapitalismens expansion ocli socialdemokratins
segertåg på 90-talet ? I föregående
artikel framhölls som förklarande
omständighet till arbetarrörelsens
stagnation på 1850-talet, att detta utmärkts
av goda konjunkturer. Föreligger
inte här en motsägelse?
Formellt helt visst, men realiter
förhåller sig saken så, att en
arbetarklass, som ä n n u icke vaknat till
medvetande om sina klassintressen,
k orrumperas av goda ocli
revolutioneras av dåliga tider. Den
historiska erfarenheten visar att så
primitivt reagerar ett omog*et
proletariat mot konjunkturernas växlingar.
Den svåra krisen under vintern 1847—
48 resulterade politiskt i
februarirevolutionen i Paris och
chartistoroliglie-terna i England. Några år senare
voro konjunkturerna glänsande, och
därmed chartismen bortblåst, och i
Frankrike höllo blott ett par
blanquis-ter den revolutionära målron vid
makt!
I Frankrike och England skulle det
dröja ganska läng-e innän proletariatet
nådde den grad av klas,»medvetenhet
och förmåga av organiserad politisk
aktion, som tyska arbetarklassen vi-
sade redan under de första goda åren
på 1870-talet. Det är L a s s al 1 e s
väldiga personlighet, verkningarna av
hans agitation, som givit tyska
socialdemokratin detta försprång.
Eftersom Tyskland vid denna tid
ekonomiskt stod efter England och
Frankrike, synes detta tyska
arbetarklassens försteg i socialistisk
utveckling-oförenligt med den Marxistiska
doktrinen. Men denna får naturligtvis
inte tolkas så dogmatiskt att den leden
till ren fatalism, så att t. ex. styrkan
av ett lands socialdemokrati alltid är
proportionell med graden av dettas;
kapitalistiska mognad. En sådan tes
håller inte streck inför verkligheten.
Visserligen har här syndikalismen
påvisats vara en frukt av specifikt
franska samhällsförhållanden. Men
att historiska och folkpsykologiska
dispositioner också spela en betydande
roll har i det föregående beaktats. En
-anan som Lassalle kan med makten
av-sin vilja hjälpa arbetarerörelsen men
framåt än upprättandet av hundra nya
masugnar. Den determinism, som den
historiska, materialismen innebär,
går-inte nt på att förneka -den mänskliga
energins betydelse; det är ej
handlingarna-som sådana, vilka äro
determine-rade, utan deras verkningar, som äro
ofria, d. v. s. oberoende av de syften,,
av vilka de dikteras.
•Just Lassalles verksamhet är härpå
ett klassislkt exempel. Den tyska,
arbetarrörelsen följde ej a.lls hans
program för isin vidare utveckling, oeh
tysta socialdemokratin står nu för
tiden fullkomligt frigjord gentemot
I.assalles doktriner, så frigjord att det
kanske inte skulle -skada, att han i
några stycken kom mer till heders igen,,
medan man samtidigt på sina håll
kunde pruta av en smula på den
Marxistiska dogmatiken. Men Lassalles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
