Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mången övertygad socialist med
misstro. ja nästan fientligt?
Ur den bekanta skärmytslingen med
Marx utgick Proudhon för alltid
brännmärkt som ”småborgare”, och då
senare Bakunin upptog hans
federalisti-ska idéer fick han med denne dela fcva-
li fika ti vet a n a r k i s t. Småborgare
och anarkist — två så kraftiga
klubbslag har Proudhons anseende haft svårt
att överleva!
Att den djärve hävdaren av att
”egendom är stöld” och att arbetaren
stadigt bedrages på sitt arbetes frukt
blivit beskylld för ”’småborgerlighet”,
låter nästan paradoxalt. Men allting
är ju relativt, oeh då Proudhon
energiskt tog avstånd från all kommunism
oeh kollektivism samt i sin
”Socialistiska konstitutions” första artikel
högtidligt förkunnade att p r i v a t e g e
n-d omenär h e 1 i g, så förstår man att
han ådrog sig kommunisternais
anatema.
Att icke Proudhon såg med samma
ögon på samhällsutvecklingen som
Karl Marx är ju helt naturligt;
Frankrike var ju oeh tycks förbli ett
småböndernas och småindustrins land par
excellence, medan den kapitalistiska
koncentrations- ocli katastrofteorien
uppenbarligen hör hemma på
’storindustriell botten.
Proudhon nöjde sig icke med att
kritisera egendomsbegreppet, han grep
sig även an med att råda bot på den
1h stående orättfärdigheten. De medel
han föreslog voro ett nytt
’kreditsystem. och vad han kallade
mutualitets-fi. i eningar. Tanken att samla
medborgare ur skilda yrken och näringar i
väldiga bytesföreningar där produkt
skulle bytas mot produkt utan
penningens förmedling smakar ju något av
■utopi; de moderna andelsföi ningarne
och ’kooperationen ha dock i
Proudhon haft en föregångare bch
banbry-tre. Gratiskrediten. avskaffandet av
ränta, hyra, arrende o. d. var för
Pro-ndhon säkraste vägen till det
socialistiska samhället; de av svenska staten
beviljade e g n a-h ems-låne n är ett
förslag i äkta Proudhonsk anda.
Proudhon har fått heta a n a r k i s t
och med rätta — i all synnerhet som
han själv stundom så benämnde sig.
Anarki i betydelse nämligen av
själv-s’yre men icke i betydelse av frånvaro
av all ledning, satte han i motsats mot
sTyrelsen uppifrån,
auktoritetsförtryc-hr-t. Mot den i Frankrike rådande
centralisa tionen. där regeringen genom
■st,a prefekter griper in i och
kontrollerar kommunernas minsta åtgöranden.
s»tte Proudhon den federalistiiska
principen som avser att fostra medborgarn*
till självverksamhet och initiativ:
kommunerna sina egna herrar, åt statens
vf.rd allenast de verkligen nationella
fi retagen såsom post, telegraf,
järnvä-naj etc. 1 detta stycke äro Proudhons
idéer alltjämt levande i Frankrike, där
decentralitsation blir ett för var dag
allt mera trängande behov och
önskemål.
Med den intellektuella anarkismen
från 80- ocli 90-talet har däremot
Pro-•iidhons anarki intet att skaffa. Men
de ”anarkistiska” tendenser man med
mer eller mindre rätt trott sig
förmär-/
ka hos Confédération du Travail
stamma nog i rätt nedstigande led från
”den federali st iska principens”
författare.
* *
*
Det har sagts att Tysklands seger
över Frankrike år 1870 bland annat
även medfört den tyska socialismens
seger över de franska socialistiska sy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
