- Project Runeberg -  Tiden / Första årgången. 1909 /
2:32

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

följer platsen, ocih Barnes harto nu innehaft
rten ’i 11 ål1. Men han tan så»1 rtet
oundgängligen nödvändigt att en gäng riktigt klart visa
arbetarna vad det kan innebära att under
sådana förhållanden kasta över bord de råd,
som de ledare, viMca de själva valt, funnit
sig pliktiga att efter ’bästa samvete giva dem.
Från alla håll bestormades Barnes ined
skrivelser att återtaga sin avsägelse, men han
vägrade under förklaring att då skulle ju
avsikten med ’hans steg vara förfelad. I en
’ ’öppen förklaring” skriver han bl. a.:

"Arbetarna tänkte 110g i sin votering
mindre på salkeus realitet fin på bifrågor, som
skjutits in i debatten. De voro .fyllda av
tanken att ”de ’in;äste taga sitt öde i
■e giia händer’ ’, för att begagna ett
vilseledande talesätt, som ofta deklamerats för
dem. Det hade påståtts för dem att jag av icke
närmare angivna skäl ’blivit förledd att ställa
mig på arbetsgivarnas sida ... Allt har doek
gått fullt öppet till oeh under största möjliga
medverkan av lokala ombud. Trots detta
rådde i distriktet en atmosfär av .misstroende,
oeh nu skall denna lokala fördom vara
ursäkten för att f0r.bundsmedlemma.rna pä
nordost-kusten till sin egen skada gripa i edra
fickor.

Detta är ett så förvänt sakernas tillstånd
att jag vägrar att vara med därom. II e 1 a
förbundet betalar, och hela förbundet skall
då också bestämma tonarten. Jag är vald
■av hela förbundet ocih kan icke gå med på
att en grupp skall väga upp hela förbundet.
Smädar man fackföreningarnas tjänstemän
utan någon som helst giltig grund, så
försvagas därmed fackföreningarnas kraft att verka
som målsmän lör arbetarnas intressen.
Kritik har jag alltid uppmuntrat, mien den
måste vara ärlig oeh rättvis. Medlemmarna må
låt.a bli att. välja o:n en förtroendeman, men
ha de valt honom, så måste de oekså .behandla
honom som sådan.

Här hade man bort göra allt. för att driva
■igenom vad förbundsstyrelsen beslutat att till-

styrka. Arbetarna hade fullgoda grunder till
missnöje med arbetsgivarna, ’men allt detta
hade kunnat framläggas mför den opartiska
skiljedomaren, l stäiliet förkastades denna
utväg till uppgörelse och man beslöt ett
kraftprov. Med andra ord: dessa arbetare
beslöto utan eder sanktion att sätta in eder
Hn-aft och efter .min mening skjuta bort edert
krut utan gagn.”

Barnes hade för sin del förordat en vädjan
till hela förbundet om en stadgeändring, som
inskränkte de lokala gruppernas befogenhet.
Men här fick han ieke förlbundsstyrelsen med
sig, ocli då var det ’han beslöt att som
demonstration nedlägga sin befattning.

Och stridens utgång? 1 (i månader pågick
strejken utan resultat, S’a anmodade de
strejkande i augusti förbundsstyrelsen att inleda
nya underhandlingar och i sep t. godkände de,
med 4,(>f)9 röster mot 3,739, en uppgörelse, som
i e k e gav de m d e t m insta an e r a än
det förkastade kompromissförslaget, utan
•tvärtom g t* n a s t införde de nedsatta
lönerna! Den totalt gagnlösa strejken kostade
organisationen onvkring 2 milj. kronor.

Om fallet vo,re enastående! Men har det
inte gång på gång hänt att en i upphetsning
beslutad strejk bragt .mindre än de
förhandlingar, vilkas resultater -man förkastat?

Oc’h Bernstain slutar sitt referat av
de bada intressanta ’konflikterna’ inecl
idessa ord:

"Skola arbetarna kunna vara vuxna
de mer fin någonsin rustade
arbetsgivarna. så. måste demola-atin i deras
organisationer vara så beskaffad, att
känslan behåller sin rätt som motorisk
kraft, utan att styret ryckes ur handen
på det överläggande förståndet.

Demokratins princip kräver icke att
massan i alla förhållanden avgör. Den
kräver blott att massan bestämmer hur
fullmakterna till ett avgörande skola
fördelas.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:29:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1909/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free