Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d. v. s. ’icke s’å ’mycke t talats niecl adress
till riksdagshuset som till fyrkanten.
Vår ’svenske Biilow — ’hela det talet
’var ju lagt efter tysk schablon —
skulle i så Ifall ha känt behov att
komma litet ’högre i vantarna hos
motsvarigheten till vad hans tyske förebild
■benämner ’kamarillan ’, de som
närmast ha Den Oansvariges öra. Ty han
vet att även på oansvariga verkar den
dagliga miljön !i hög grad bestämmande
och även om dem gäller den gamla
psykologiska reigeln: säg mig med vem du
umgås, och jag skall säga dig vem du
är.
Men det personliga är icke det
högsta i historien, i vart ifall alldeles icke
det avgörande för ett så ingripande
faktum, som att vår ’hela utveckling
sedan i sommar står i de skärpta
motsättningarnas tecken. Man kan tryggt
påstå ätt så m å s t e det komma, en
smula förr eller litet senare, men
oundvikligt. Ty hos o£is återstår ännu d
e-m okratins genombrott, den
parlamentarismens seger, som ägde
rum i Norge redan 1884 och i
Danmark efter en lång författningskamp
1901.
Ytterst är det vårt befängda system
med två lika behöriga kamrar som
snedvridit vår konstitutionella
utveckling. I st. f. en avgörande kamp mellan
de av gammalt härskande
samhällsklasserna å ena sidan oeh de av gammalt
lydande å den andra, som ärligt sluta/t
med erkännande av ’folkflertalets rätt
altt bestämma i landet oeh flyttat de
nya so ed al a striderna ut till att bli en
kamp om dötta folkflertal, ha vi fått
en kompromfespolitik med halva
lösningar, som icke äro några lösningar,
halvgjOrt arbete, som måste tagas upp
igen i samma stund det proklameras
vara färdigt. Den bindnmnska röst-
■rätttsreformen är det på en gång
viktigaste och mest typiska exemplet på
detta slags med kompromisskonst
framkallade reform-missfall. Vad som bort
vara övergången till ett nytt tidsskede
blev där blott ett invecklat
kompensationssystem, på vars hållfasthet ingen
människa tror och som lämnar i den
centrala frågan om respekt för
folkviljan allt vid det gam/la, ja kanske
rent av stänker första kammarens
maktställning gent emot den andra.
Det (ligger dock i sakens natur att i
Sverge som överallt annars i nutidens
samhällen kampen för en demokratisk
författning måste föras igenom.
Först där det gammaldags
privilegii-bråtet är undanröjt ur förfaJttningen,
när maktens tyngdpunkt ligger i Sverge
lika obestritt hos folket självt i
iv a 1 som det igör ’i t. ex. republiken
Frankrike eller konungariket England,
först då kan också klasskampen mellan
bourgeoSi och proletariat utveckla sig
i den renhet och klarhet, som lär en
förutsättning för vald som kan likna siig
till en slutlig uppgörelse.
å andra sidan har all erfarenhet
lärt att av gammalt härskande klasser
icke utan skarpa strider släppa en
maktställning, som tidsutvecklingen
gjort ohålllbar. Häremot tala endast
skenbart sådana exempel som den
berömda 4 augusti-natten 1789 i
Frankrike, det svenska riddarhusbeslutet i
dec. 1865 och nu senast de finska
ständernas tilibakaträdande för den av
hela folket valda enkammaren.
Självuppoffringen 4 augusti är en vacker
legend, den våldsamma expropriationen
av adelsgodsen var då redan i full
gång; den svenska godsägare- oeh
äm-betsmanna-adeln förbehöll sig en
vacker ersättning i första kammaren, så
att offret var mindre än det såg ut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
