Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kritik av statens undervisningssystem,
viair-v.id ’de viktigaste synpunkterna äro: .statens
undervisning är för ’abistralkt, tar tför litet
hänsyn ’till miljön. Den är vidare partisk,
lägger huvudsakligen an på -att .bilcla trogna
medborgare, ungefär som kyrkan i sin,a
skolor söker fostra troende: statsdogmatism
efter ’kyrködtogimatiism. — Arlbetarrtas strävan
efter egna skolor ibör tolkas som eu protest
dels mot unld-env&sningenis uniformering, dels
mot statsmonopolet. ©etta är den raclikala
småborgerliga majoritetens verk och syftar
till att betrygga dennas ’hegem-oni, ibyggt på
k vasi vetenskaplighet ocih flack
antiklerika-lism. Då sy-ndikalisterna opponera nrot
statens undervisningsmonopol, följa åe Marx’
och Proudhons föredöme.
Flera Ät finnas att motverka de rådande
■missförhållandena. Man kan -upprätta
”fria” skolor vid sidan av <le officiella. Man
kan så småningom, propagandavägen, förmå
■staten att iaktta opartiskhet i de
.undervisningsämnen, historia, moral,
nationalekonomi, där olika meningar nåda. Upprätta m ö
n-<s t e r s,k o lo r, vid vilka nya metoder skulle
prövas och dit lärare filån olika delar av
landet skulle sändas för ’bevistande av
experimenten. Såsom Marx synes förorda i
sitt ”Brev om Orothaprogrammet”: av
staten (fordra endast ekonomiskt stöd, men
överlämna skolväsendets ordnande åt
pedagogerna.
’Svårigheter, i första rummet pekuniära,
hindra arbetarna att själva upprätta ett helt
skolsystem. Ej ’heller är det säkert, att man
skulle kunna -enas om .det nya systemet.
’Skulle ’barnen uppfostras i revoltens eller i
godhetens tecken? Vore ’det ej fara för en
revolutionär dogmatism efter de övervunna?
Ett par mönster- och försöksskolor i Paris
äro dock både önskvärdia och möjliga.
Ar-betareorganisationeruas medverkan bör bl.
a. besitå i framläggandet av klart
formulerade önskemål. —- Därjämte ’böra
arbetarbör-serna anordna tekniska fortsättningskurser,
ty fackföreningarna borde ’känna sig
moraliskt ‘förpliktigade att vaka över sina
medlemmars fortgående metodiska utbildning.
-V:
Häftet avslutas med en uppsats om
Proud-•ihon, av Edouard B e r t h, i anslutning
till 100-årsdagen. Karaktäristiskt är, att
författaren uppehåller sig vid j.ust de två
.arbeten av Proudhon, som ’hittills rönt minst
’erkännande, nämligen ”Kriget och
freden” samt ”Porno kratien eller kvinnan i
vår tid”. Dessa utgöra, enligt Ber.th,
proud-honismens fiundamenter. ”Kriget och
freden” har van tolkats. P. visar, hurusom
kriget varit mänsklighetens fostrarinna, källan
för allt .ideelt, all poesi, all storhet, ”vad
som. mest ’hedrar människan inför den
Evige”. I fortsättningen påvisas, hurusom
kriget, efter att ha fyllt sin mission, går en
omvandling till mötes: att .krigaren ersättes
av arbetaren, ”vår tdds sannskyldige heros”,
av vilken kräves ej mindre döds- och
njut-ningaförakt än av de förre. Arbeta är att
offra sig, dö. Industrian är ett slagfält. —
Stegring .av hederskänslan är vad vi
behöva, enligt Proudhon och ‘hans tolkare.
”Om hederskänslan är mannens
blygsaim-het, så är blygsamheten .kvinnans
hederskänsla”. Men ’.feminismen är negationen av
blyigisamiheten, emed&n Iden urgerar den fria
kärleken. Proudhons antifeminism vilar på
idén om eikiviiivalens mellan mannens och
kvinnans funktioner, mellan styrkan och
skönheten. ”Utanför hemmet är kvinnans
■roll en gåta.”
Man förstår av dessa ’korta antydningar
kanelke lättare, vairifö.r Marx i isii-n polemik
meid Pnoiuldlhon stämplade denne isoim
”småborgerlig”, trotls all den revolutionära
radikalism, .stom på .visisa punkter utmärkte
honom, ivilken på Irågan: ”vad är egendom?”
gav li en av sina böcker det all,bekanta isvaret:
”egendom är stöld”.
”Socialismens kärnpunkter
I julnumret av ”’Det tyvende
aar-hund-rede”, som numera övertagits av
Vårt -norska -broderparti, skrev vår
även här ’bekante partivän Olav
Kringe -n en liten artikel om
”socialismens kärnpunkter”. Han
tar därvid först upp som vårt
främsta mål atit g-öra p r o d u
k-t i o n -s m e d 1 e n till
samhällelig egendom. Låt inte detta
bli bara en fra-s ’i vår mun! Yi leva
med i samhället och ta lätt intryck av
de andras Isätt att se. Men sanningen
är att just vår sak är det aktuella,
människornas nödvärnisikiamp mot
kapitalismen fortgår alltjämt och bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
