Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fältet fritt. Ej sällan bringas
”reformer” på tapeten endast för att förströ
publiken ocih draga ‘arbetarnas
uppmärksamhet bort från derais
klassintressen. Så ha våra franska radikaler
gjort, då de ’vitt oeh brett orerat t. ex.
om senatens avskaffande — denna
senat, som de nu i stället fylla med
folk, som den allmänna rösträtten
vräkt undan. På samma sätt förfor
Gambetta, då han höjde fältropet:
Kleriikalismen är fienden! Våra
radikaler hoppades få fortsätta till
dagarnas ända sitt lilla leksakskrig mot
prästerna, men påven ’tvang genom sin
0 intelli genta omedgörlighet Combes
att till sist genomföra kyrkans
skiljande från staten. Och så var det slut
med antiklerikalismen! Vilket elände!
Det finns också andra skäl. Det är
obestridligt att de nutida foster-
1 a n d e n, vilka ’kapitalistklassen
regerar och utplundrar, äro hårda
styvmödrar för arbetarna, odh att vår
republik under radikal ledning är lika
skadlig för arbetarnas intressen som
kejsardömet eller monarkin varit. Men
detta hindrar icke de
internationalisti-ska socialisterna att anse sig skyldiga
att uppehålla och w så hahöves
försvara -republiken och fäderneslandet,
sådana desisa framgått ur den
ekonomiska och politiska utvecklingen. Ty
om olyckan hände att fäderneslandet
bleve stympat, så skulle man med
eller mot sin ’vilja drivas ut i samma
uppslukande ocih otacksamma arbete,
som polacker och irländare, vilka nu
uttömma sina krafter på att
återupprätta sin nationalitet, i stället för att
"bekämpa kapitalisterna, vilka göra
nationen till sin mjölkko. Oeh om
”kungens” ligapojkar lyckades få sin
skyddsling smord i Reims, skulle man
ju få lov att taga upp sin tid med att
få honom störtad igen.
Det ’blir utmärkt att få igenom en
reform som inkomstskatten, som nu
upptar tankarna och ändå inte
kommer att ge arbetarna någon bättre
ställning. Det finns ihland oss mer än
en, som fruktar att den i
tillämpningen kommer att framträda som en
höjning i hyror och arrenden. Och visst
är att, om icke några av de våra
hindrat -det, skulle den borgerliga
’majoriteten med förtjusning ha givit de
missnöjda handlandena trösten av en extra
beskattning på arbetarnas kooperativa
företag. Vi socialister glömma
nämligen icke att så länge bourgeoisin sitter
vid makten, släpper den icke fram
andra reformer än sådana, som gagna den
själv eller i vart fall ieke nämnvärt
skada dess intressen, även om de ikunna
på samma gång vara till positivt gagn
för arbetarna.
Tänk på de så oerhört viktiga
reformerna : förbud mot barnar-
bete, oeh kostnadsfri, tvungen is k o
1-undervisning. Tror någon att
de krävdes oeh genomdrevos av
hour-geoiisin för arbetarnas skull? Nej,
industrin ’behöver en till en viss grad
upplyst arbetarebefolkning, från
vilken kan utgå de verkmästare och
förmän, som oundgängligen erfordrais för
att den nutida produktionens
fulländade maskineri skall fungera som det bör.
Och då de rovlystna, men intelligenta
fabrikanterna i Elsass drevo igenom
redan 1842 en lag mot användning av
■barn under 8 år i fabriksarbete, var det
helt enkelt därför att den dittills
gängse ’brutala barnexploateringen hotade
tillförseln av nödigt antal vuxna,
kraftiga arbetare.
1789 års revolution, som frigjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
