Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framlägga förslag. Minoriteten
utgjordes av de två
fackföreningsledarna jämte fru We’bb samt en social präst
Russel AVakefield. Naturligtvis är del
denna minoritetens rapport ocli
för-slagj som mest intresserar -oss.
Först emellertid några ord om den
engelska fattigvårdslagstiftmngens
allmänna gång. Man kan här skilja t vän-,
ne riktningar med de ’betecknande
årtalen 1601 oeh 1834. Fattig
vårdslag-stiftningen av 1601 kade till uppgift
att före b y g g a fattigdom ocli
arbetslöshet, den av 1834 att straffa
de fattiga och arbetslösa.
De huvudsakliga punkterna i 1601
års fattigvårdslagstiftning innehöllo.
att vuxna personer, gifta och ogifta,
som icke hade medel att leva av, men
kunde arbeta, skulle förses med arbete
på så sätt, att råmaterial inköptes a>v
allmänna medel för att -giva de
fattiga arbetslösa arbete, samt att barn
till personer, som icke voro i stånd att
uppfylla fadersplikterna, skulle på
offentlig ’bekostnad uppfostras och
s k i c k ’as i 1 ä r a. Doek lär
denna lag ‘aldrig ha efterföljts, och
efter någon tid försämrades de
fattigas läge. Bekant torde vara,
att de engelska arbetarna i slutet
av 16- odh hela 1700-talet voro
bundna vid sin hembygds torva. De
fingo ucke slå isig ner på någon
främmande plats ocih arbeta utan iborgen att
de iöke skulle komma att ligga
kommunen till last, och då endast få kunde
skaffa sådan ’borgen, målste de flesta
vara på det ställe, där de Iblivit födda.
Till 1834 hade fattigvården varit en
kommunernas angelägenhet, men detta
år upprättades en avdelning inom
inrikesministeriet, ”Local Government
Board”, som fick ‘fattigvårdsfrågorna
om hand. Presidenten för denna
lo-kalregeringsmyndighet ’är medlem i
regeringen (alltså motsvarande våra
statsråd). Nuvarande president är
-J o h n B u r n s. — 1834 års
lagstiftning lade ‘huvudvikten p’å de redan
1697 upprättade fattighusen eller
arbetshusen, vilka blevo verkliga
pinoan-stalter. såsom även svenska allmänhe-
ten torde känna. Lagen lade särskilt
an på att göra tillvaron för den, som
kommit till arbetshuset, sämre än de
fria fattigas, o-ch unga och gamla,
friska och sjuka fingo vistas tillsammans.
Förhållandena ha givetvis förbättrats
något under senare år, men
systern e t är ännu i dag detsamma.
Här är givetvis icke plats att gå in
i detaljer angående den engelska
fattigvården, men några siffror må dock i
förbigående nämnas.
Under 1906—1907 erhöllo 1,709,436
personer eller 47,7 på 1,000 understöd.
Därav ’voro 526,449 män, 618,673
kvinnor och 564,314 harn.
Vad åldern på understödstagarna
beträffar i förhållande till antalet, må
anföras, att av barn mellan 5—15 år
26,6 på 1,000 åtnjöto understöd, av
ålderstigna mellan 65—75 år 163 på
1,000, mellan 75—85 år 275,9 på 1,000
samt över 85 år 315,1 på 1.000 (år
]906).
Fattigskatten belöpte sig till:
Pund st. Per person
av hela
befolkningen
Kr
1871—1872 8,007,403 7.02
1879—1880 8.015,010 6.30
1887—1888 8,440,821 6.06
1895—1896 10,215,976 6,70
1905—1906 14,685,983 8,58
Understödet till varje
understödsta-gare går i genomsnitt till omkring 260
kr.
Siffrorna äro intressanta i så motto,
att de ådagalägga, att den stora armé
fattiga, som måste räddas från
svältdöden av det allmänna, licke är i
avtagande, utan tvärtom i t i 111 a g a n d e.
Den omnämnda kommissionens
omdöme — ibåde majoritetens och
minoritetens — är, att något i den sociala
organisationen är sjukt odli att det onda
icke kan avhjälpas med vanlig
välgörenhet eller en fattigvård sådan den
f. n. är.
Angående o rsakerna till
fattigdomen ocli arbetslösheten skiljer sig
dock majoriteten och minoriteten. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
