Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ste besitta ett starkt formellt övertag gent emot ett utkast, som ännu ej undergått
den nödiga sovringen och jämkningen från i huvudsak liktänkande. Alltså stå
här bredvid varandra
Erfurter-programmet.
Det borgerliga samlhällets
ekonomiska utveckling leder med
naturnödvändighet till undergång för smådriften,
vilken har arbetarens privata
’besittning av lama produktionsmedel till
grundval. Denna utveckling skiljer
arbetaren från lians produktionsmedel
och förvandlar honom till egendomslös
proletär, medan produktionsmedlen
bliva monopol för ett jämförelsevis
litet antal kapitalister och stora
godsägare.
Hand i hand med denna
monopolise-ring av produktionsmedlen går den
splittrade smådriftens
undanträngande av kolossala stor driftsföretag,
verktygets utveckling till maskin samt
en enorm tillväxt av det
mänskliga ar’betets produktivitet. Men
alla fördelar av denna
förskjutning monopoliseras av
kapitalisterna oc:h de stora jordägarna. För
proletariatet odh de nedsjunkande
mellanlagren — småborgare, bönder
— innebär densamma en ökad
osäkerhet i existensen, ökning av eländet,
trycket, träldomen, ned pressningen
och utsugningen.
Allt större ‘blir antalet proletärer,
allt väldigare massor utgöra de
överflödiga arbetarnas armé, allt skarpare
blir motsättningen mellan utsugare
Bernsteins utkast.
1. I nutidens kulturländer
’behärskar kapitalismens ekonomiska system
tillverkningen oeh utbytet av
produkter. Det med stora resurser försedda
företaget tränger små a (f f ä r e
r-n a fullständigt i b a k g r u
n-d e n, särskilt i handel och näringar.
De självständiga små industriidkarna,
småbönderna, de små
hantverksmästarna, småhandlarna och andra små
näringsidkare utgöra en allt mindre
bråkdel av befolkningen. Däremot
växer i stigande grad
lönarbetar-k lassen, som har sitt arbete i
kapitalistiska företag, samt antalet mot
lön a n s t ä 11 d a personer. Mer än
tre fjärdedelar av dem, som
befolkningstillväxten för fram på arenan, äro
dömda till varaktigt e k o n o m i s k t
beroende.
2. För massan anställda oeh
särskilt för lönarbetarna betyder
kapiita-1 ismen en jämsides med beroendet
stigande osäkerhet i ex
i-B t ens en. Tekniska omvälvningar,
som spara mänsklig arbetskraft, kasta
alltjämt ut yrikeslärda arbetare ur
deras sfer, och den växling av
högkonjunkturer oeh stillesitånd i alla affärer,
som alstras av att den kapitalistiska
ekonomien är av spekulerande art,
betyder för den stora massan arbetare
oeh anställda en alltjämt ny växling
mellan överansträngning och
arbetslöshet. Men ju mer arbetarklassen växer,
desto mer återverkar
arbetslös-h e t e n förlamande på hela det
eko-liomiska livet och driver tusentals
yr-kesidkare till ruin.
3. Visserligen söka de moderna
kapitalsammanslutningarna, s y n d i k
a-t e n o c h k a r t e 11 e r n a, att bringa
en viss reglering i produktionen. Men
de göra ieke detta i hela samhällets
intresse och för dess välfärd, utan i
syfte att hålla priserna höga
oeh betrygga så höga vinster som
möjligt i sina specialindustrier.
Följaktligen kunna de icke avskaffa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
