Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan beräknas, men ingen anhängare av
viljans ifrihet vill väl medge, att valet sk>ulle
bero ,på en slump hos ’den väljantde i stället
för på ’lians viljas riktning. Men förf. kan
svara att denna v.iljas riiktning (som han
kanske inbegripit i uttrycket ”personlighetens
egendomligheter ’ ’) i sista hand måste bero på
något utom personen själv, .för vilket alltså
ej denne ka.n göras personligt ansvarig.
I enlighet med sin grundåskådning hävdar
f.önf. alltid en human uppfattning av de
brottslige oelh sättet att straffa dem. Man må
dook ingalunda tro att en åskådning, som
bygger på viljans bunden,het, ibehiöver
präglas av någon slapp efterlåtenihet. Tvärtom,
den som vill hävda samhällets krav måste
stundom yrika på strängare ingripande än
an-Ihängaren av den mekaniska
vedergällningslä-ran finner nödigt. För den senare är det nog
att samma brott belägges ined samma straff.
Den nyare åskådningen lägger vikten vid
hurudan den brottslige är. Är
han mottaglig för bättring, blir straffet
mildare än förr, är han oförbätterlig blir det
strängare. Medan förut ”otlllrä,knelighet”
fritog från straff, hur svårt än ibrottet oeh
ihur ’farlig än brottslingen var, måste man
numer hävda att den ”oiillräknelige” han
vara en farligare person, emedan han svårare
nås av uppfostran, oeh därför måste med
särskild omsorg ibevaikas. överhuvud är ju
tillräknelighet ett (föråldrat begrepp, det är
blott fråga om mer eller mindre sjuklig
själsläggning.
Det är oekså en modern läkare, d:r Kinberg,
som framkastat den såsom det först
förefaller myciket hårda tanken på inspärrning för
obestämd tid. Docenten Brocik omtalar också
detta förslag och förordair det livligt,
samtidigt som han framhåller att hårdheten
försvinner när nian lägger straffet på rätt bog.
Han vill nämligen på allvar göra gällande,
att straffet bör vara en ra p p .fostran, som
endast när denna visar sig omöjlig bör ersät-
tas med annat, ’helst nyttigt arbete. De olika
uppfostringsmetodeT för brottslige han i
korthet omnämner äro väl värda att överväga.
De iha nästan nteslutande sitt upphov i de
anglosachsiska ländiema, vilka i fråga om
straffväsendets praktiska anordning synas
stå långt före alla andra, medan däremot de
vetenskapliga undersökningar ’förf. citerar i
regeln naturligtvis stamma från Tyskland.
I fråga om tiilfällighetsförbrytares
behandling (kunna liknande grundsatser göras
gällande som när det gäller svårare
brottslingar. Mången gång ikan straffet fö-r en
sådan -efterskänkas (villkorlig dom) och
framförallt, det framihåller förf. med särskild
värme, bör den allmänna misstron mot den, som
någon gång förgått sig, energiskt aAetas
bort. Å andra sidan kan en skärpning
’krävas; de ikorta .frihetsstraffen utdömer hr
Broek liksom väl de flesta. De böra
ersättas, då det gäller svårare fall, med strängare
(affliktiva) straff — natiurligtvis .icike
prygel. Med kraft framhåller han ock att
bötesstraffets -upprörande ojämnhet -i fråga om
rika oeh fattiga måste borttagas, så att
böterna ådömas med hänsyn till den straffades
ekonomiska .ställning.
■Konsten att skriva verkligt folkligt står,
som jag redan i förra anmälan tillät mig
uttala, ej högt i Sverge. D. Y.
G.-La-boremus’ skriftserie står i detta fall —
kanske med nndantag för iSammarins ”Talaren”
—- liksom i allmänhet Heimdals, Yerdandis
m. fl. avgjort efter liknande danska serier.
Yad särskilt doc. Broek angår, så använder
han avgjort för myciket utländska -ord oelh
termer. Men även hans skrift är logiskt och
klart tänkt, och detta jämte det fängslande
innehållet uppväger mer än väil det lilla
ar-ibete den möjligen kan bereda arbetareläsare.
E k Ii n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
