Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Också liar förbundet av sina utländska
affärsförbindelser, vilka noga tagit
reda på förbundets ställning genom ett
av vårt lands äldsta och främsta
bank-institut, behandlats mycket
tillmötesgående. Detta visar att man nog
uppskattar förbundets solida skötsel —
ehuru privatkapitalismen här hemma
funnit med sina intressen förenligt att
genom bank- och affärsbojkotter söka
sätta krokben för denna mäktiga
rörelse.
* #
#
Vi ha hittills blott sysslat med
centralorganisationen, Kooperativa
förbundet. Men vill man ha ett rätt
begrepp om den svenska kooperationens
verksamhet och omfattning, måste
man även ta med i räkningen de
organisationer, som i underordnad eller
sidoordnad ställning till förbundet
samverka med detta i ett eller annat
avseende och erkänna sig ett med dess
strävanden oeh mål.
Dit höra då naturligen i första hand
alla till detsamma anslutna K o o p
e-r a t i v a föreningar. En
undersökning av deras verksamhet ställer
sig synnerligen svår. Den officiella
statistiken skiljer ännu så länge icke
på konsumtionsföreningar och
privathandel, varför man däri saknar alla
vägledande upplysningar. Inom
Kooperativa förbundet upptages
visserligen efter ett ganska fylligt formulär
statistik över till förbundet anslutna
föreningars andelskapital, omsättning,
vinst, fastigheter m. m., men som
ifyllandet av uppgifterna är en fullt
frivillig sak, uraktlåta ett stort antal
föreningar att insända uppgifter, vilket
ju ger statistiken mycket mindre
värde än den eljest kunde ha.
Emellertid framgår av
statistikuppgifterna för 1907, som nu föreligga
färdiga, en del siffror:
Medlemsantalet var i 287 föreningar
■57,050, andelskapitalet i 218 föreningar kr.
860,857, därav 52,011 i 10
produktionsför-eningar.
146 föreningar hade i reservfonder kr.
256,432 och 68 föreningar i andra fonder
kr. 73,955. Lån hade 99 föreningar
upptagit till belopp av kr. 621,471.
I omsättnin g hade- 215
konsumtionsföreningar och 10 produktionsföreningar
16,301,139 kr., därav 732,914 kr. komma på
produktionsföreningarna. 199 föreningar ha
en sammanlagd nettovinst av 760,996
kr. Därav utdelades å andelskapitalet i 149
föreningar. 28,705 kr., å köpta varor i 155
föreningar 450,806 kr. oeh avsattes till
reservfond i 168 föreningar 73,761 kr. samt till
andra ändamål i 148 föreningar 106,301 kr.
Värdet av fastigheter var för 68
föreningar 1,006,577 kr., antalet affärer för
217 föreningar 631, med en personal i 197
föreningar av 948 personer. 201 föreningar
utbetalade i löner 660,325 kr.
Åtskilliga av dessa siffror kasta ett
skarpt ljus över några av den svenska
kooperationens svagheter. En av
dessa är bristen på eget
rörelsekapital. En annan svaghet är
benägenheten att trots detta utdela
vinsten till medlemmarna. Här
synes ju visserligen icke huru många
föreningar, som låtit utdelningen utgå
i andelar, men i varje fall är det en
känd sak, att årsmötena äro mycket
svaga för utdelningar. Och att
återföra till medlemmarna milj. kr.
i vinstmedel, som under året
använts i verksamheten till förstärkning
av det alltför otillräckliga
andelskapitalet, det är en med berått mod
företagen länspumpning av föreningarnas
rörelsekapital, som ovillkorligen
måste skadligt återverka på deras
affärsmässiga skötsel och stabilitet —
till förfång för kommande års vinst
och skada för hela rörelsen. Därför
genomdrevs också 1908 de
kooperativa mönsterstadgarna, vilka
bl. a. ålägga föreningarna att samla
kapital genom fondbildningar och att
låta vinsten utgå i andelar intill 50 kr.
för varje medlem.
En annan sak, som måste falla i
ögonen är den skriande
disproportionen mellan föreningarnas
sammanlagda omsättning och
förbundets. De förras uppgår ju till fyra
gånger om partihandelns, och för
1908 beräknas föreningarnas
omsättning ha varit c :a 20 milj. kr. —
alltså fem gånger centralaffärens! Detta
beror i någon mån på att
åtminstone en del detaljaffärer föra artiklar,
som saknas i partihandeln, ilen stör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
