Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska olycksfallsförsäkringen.
En reformljusning?
För TIDEN av OTTO JÄRTE.
’■’Indragen i en niaskinrem.
krossad, död” — så lödo
begynnelseorden i den artikel i åttiotalets ”Tiden”,
vari Adolf Hedin framlade
grundtankarna i sin stora
arbetareförsäk-ringsmotion vid 1884 års riksdag.
Med samma ord började också Hj.
Branting sin dödsruna över Hedin i
”Social-Demokraten ” den 21 sept.
1905.
Något för Adolf Hedins minne ocli
gärning mer hedrande än att han i
svensk politik varit
arbetarlagstiftningens banbrytare,
kan inte heller sägas. Medan hans
liberala meningsfränder i Tyskland,
alltifrån Ludvig Bamberger,
och Teodor B a r t h, då ännu
manchesterman, till prof. L u j o
Brentano, som introducerat
engelska fackföreningarna i den
nationalekonomiska vetenskapen, men
för vilken också tron på den
sociala frågans lösning allenast
genom arbetarnas självhjälp —
alltså en sorts syndikalism! —
vid den tiden nästan blivit en fix idé —
medan dessa liberaler bekämpade
Bismarcks stora socialreformer *, tog He-
* En av de tyska liberalernas ledare,
E d u a r d Lasker, gick i en
riksdagsdebatt så långt, att han hånade Bismarck för
att han inte låtit Bebel som
statssekreterare försvara regeringens socialpolitik, ef-
din initiativet till en modern
socialpolitik i Sverge. Därför har han rätt
att kallas föregångsmannen
lika väl som grundlagsväktaren
inom svensk vänsterpolitik. Och hans
epokgörande insats i
arbetarelagstift-ningens utveckling reducerar även för
Sverges del till dess rätta värde
”unghögerns” påstående, att det skulle
vara de konservativa, som överallt väckt
statens gamla socialpolitiska aktivitet
till liv efter slummern under de
liberala doktrinernas herravälde.
När man besinnar den långa
stympnings- och avprutningprocess, som ett
av Hedins uppslag i 1884 års mo-
tersom ju denna hämtat sina inspirationer
från den socialdemokratiska
riksdagsfrak-tionsns motioner om arbetarförsäkring etc.
på 1870-talet! Så ser legenden om
socialdemokraternas frnktan för och ovilja mot den
tyska socialförsäkringen ut på närmare håll,
en legend, som vid vissa tillfällen omhuldas
även av liberaler här i landet. Sant är att
socialdemokraterna i tyska riksdagen
röstade mot Bismarcks lagar. Så länge kanslern;
lät undantagslagens piska drabba,
socialdemokratin, betackade man sig för
hans sockerbröd. Så mycket karaktär oeh
konsekvens måste ett i akt förklarat
oppositionsparti ha. Men därför
hyllade-partiet ingalunda principen, ”ju sämre, dess.
bättre”, lika litet som t. ex. Karl Staaff är
någon vän av affärsvärldens praxis att
diskontera tullförhöjningar, därför att han på
det bekanta remarkabla sättet i våras bragte
finansministern Swartz’ förslag på fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>