Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maj-häfte av vår österrikiska partivän
Bauer, att den kapitalistiska
världen efter en relativt lugn period åter
står vid tröskeln till ett tidevarv av
mera genomgripande
maktförskjutningar och häftigare upplågande
klassstrider.
I vad mån den svenska storstrejken
förmått genomföra den tankegång som
legat bakom densamma och som vi
ovan sökt utkristallisera; i vad mån
försöket korsats av ogynnsamma
faktorer; i vad mån dessa varit av endast
tillfällig art —■ till dessa frågor av
största betydelse för hela den t y p av
landsomfattande klasskamp vi här
bevittnat, återkomma vi. Och till
andra också.
Många ha trott att i vårt land m j
u-kare övergångar kanske kunde nås
från herremakt till folkmakt.
Erfarenheterna från denna väldiga
försvarskamp för en av det arbetande
folkets viktigaste rättigheter peka
alldeles icke i den riktningen. Men
så veta vi nu i stället vad bättre
är: att hos vår industriella
arbetareklass, den svenska storstrejkens så
hjältemodigt offervilliga, solidariska
folk bo kvar just de egenskaper, på
vilka en svensk riksdagsman utanför
vårt parti pekade, då han skrev på sin
understöds-sedel:
”Än lever fädrens anda, ännu har
Sverge män!”
II j. Branting.
Moralen och den stora arbetskonflikten.
För TIDEN av CARL LINDHAGEN.
Han stod där ödmjuk med den
slitna mössan i båda händerna såsom en
tiggare. Likt en skugga hade han
glidit in genom dörren till sin högste
arbetschefs rum, där även jag då
händelsevis befann mig. Fattigdomen och
försakelserna bredde även i det yttre
sitt mörker över denne samhällets
son, som fötts på dess skuggsida. Med
hastig stämma, halvkvävd av gråt
föreföll det, sade han några ord till
chefen. Han ville återgå till arbetet. Men
det hade visst mött något hinder hos
det lägre arbetsbefälet.
Någon rätt till hänsyn hade denne
fattige grovarbetare ju icke heller. Det
var en brottsling,’ som stod där.
Kanske var hans brott till och med kvali-
ficerat. Han hade angripit
”samhället” och ”svikit tro och heder”. När
det stora kriget bröt ut genom
arbetsgivareföreningens krigsförklaring
hade han, ehuru bunden genom kontrakt
med kommunen, icke dragit i
betänkande att med äventyrande av sitt
lilla levebröd lystra till de i striden
indragna kamraternas vädjan om
hjälptrupper i den enastående och
kanske ojämna striden.
Naturligtvis kan inför samhällets
upphöjda dom ej erkännas, att i denne
mans bröst funnits rum för en
pliktkollision, som mänskligt sett bör milt
bedömas. Hans enda oavvisliga plikt
var, att med korslagda armar åse, hur
hans kämpande, till stor del oförskylt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
