Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionen, bokstavligt talat. Dessutom
har förbundet drivits att börja
k ooperativ pro d u k t i o u.
Ännu saknar visserligen kooperationen
den fulla bestämmanderätten över sin
fabrik, men med stigande resurser
skall jämförelsevis snart partihandeln
vara mäktig att helt utnyttja den i
kooperativ anda. Förbundet kan alltså
med glädje konstatera, att den första
öppna striden med privatkapitalismen
fick en rätt lyckosam utgång, och även
Sverges organiserade arbetare, som
kraftigt togo kooperatörernas parti i
dénna strid, ha skäl att känna
tillfredsställelse.
# O
*
Mitt i margarinstriden oeh
under fullföljandet av förliden kongress
beslut sammanträdde
jubileumskon-gressen. Årets napjDatag med en
mäktig ring och hotfulla tecken från
andra syndikat, upphetsade av
”Minuthandlarnas riksförbund”, gav
relief åt förbundsstyrelsens förslag
om fortsatt uppbyggande och
förstärkande framförallt av
centralorganisationen. partihandeln. Mot denna
blevo nämligen under alla
förhållanden anfallen främst riktade, för att
sedan, om centralen krossades, direkt
drabba de lätt besegrade
konsumtionsföreningarna. Det behövdes därför
ökat rörelsekapital.
Visserligen hade förbundsstyrelsen som
en nödfallsutväg, då pressningen
från margarinringen var som värst,
utsläppt de s. k.
folklånsre-verserna å 10 kr., att om 10 år
inlösas med 15 kr. av
förbundet. men detta var ju blott en
tillfällig hjälp. Det måste skapas en
ständig ström av nytt kapital till rörel-
sen. Då detta ej kunde tänkas
ske-i önskvärd grad genom
andelsteck-ning, hade man kommit att tänka
på-s p arkasseyer k s a m h e t, vilken
redan i smått igångsatts av centralen
och utan att vara vidare bekant
medfört 30.000 kr. i insättningar, medan
de mycket omskrivna
folklånsrever-serna då blott inbringade 18,000 kr.
mera. Sparkasseverksamheten var
alltså effektivare.
Dessutom: det finns ju över en
halv milliard småkapital på
sparbankerna, utnyttjade av
kapitalismen. Dessa sparare tillhöra
visserli-gen icke arbetarerörelsen, de
rekryteras nästan uteslutande ur
jordbrukare- och hustjänareklasserna.
Men själva faktum visar oss vad de
många små bäckarna betyda förenade.
Industriarbetaren tror visserligen inte
på sparsamheten som enda
räddningen för arbetareklassen. Han har
i sina organisationer den bästa
sparkassan. och dessas verksamhet blir
honom en sporre till högre krav på livet
och ökad delaktighet i kulturens
rikedomar. Dessutom medverkar hans
osäkra ställning till att han vanligen
ingenting får över att spara. Men
likafullt finns det säkerligen miljoner
sparpengar även från
industriarbetareklassen inne i privatkapitalistiska
banker. Vad vore naturligare,
än att detta kapital användes för
strävanden, som sammanfalla med
arbetareklassens intressen, dess
frammarsch och frigörelse? En
koope-r a t i v sparkass a kunde just
gagna detta syfte!
Organisationen av det hela är
mycket enkel. Pai’tihandeln upprättar
huvudkontoret, oeh
konsumtionsföreningar i landsorten bli filialer. Allt
sålunda med högst obetydliga lokal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
