Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höver näppeligen påpekas, men även
för sådana bör gälla, att de skola
startas med konsumtionsföreningarna som
åtminstone väsentlig grundval och
avpassas till deras behov. Ty hela
rörelsen måste av praktiska skäl bliva
en
konsumentsammanshit-n i n g, lokalt förenad i
konsumtionsföreningar, som nationellt mötas i
Kooperativa förbundet, vars
partihandel blir den kooperativa handelns
centrum och ledning. Där samlas en rik
erfarenhet av rörelsens krafter och
resurser, överblick över och känning
med den kooperativa marknaden och
dess behov. Allt detta förenar sig till
att göra partihandeln till den
naturligaste ledaren av den kooperativa
produktionen. Kooperationens
övertagande av produktionen inom vissa
områden måste nämligen betyda ett f r a
m-s t e g såväl beträffande kvalité som
tillverkningskostnad. Och
kooperationen måste ändå vara en
mönsterarbetsgivare.
Vid sidan av
konsument-kooperatio-nens resliga byggnad kommer helt
visst spirorna av andra sidoordnade
och samverkande kooperativa
organisationer att sticka upp. Så t. ex.
jord-brukskooperationen, den kooperativa
försäkringsverksamheten i olika
branscher o. s. v.
Liksom arbetarerörelsen är
kooperationen internationell och har i sin
union ett föreningsband, som från
ideell samverkan redan nu har under
övervägande sådan av mer praktisk
art. Här skymta vi konturerna till en
kooperativt ordnad
världshandel, som en det arbetande folkets
motvikt mot den kapitalistiska.
* *
*
Den svenska kooperationen står
alltså nu fullt rationellt organiserad, i det
hela. sund och beredd att med kraft:
och energi kämpa sig fram. Sker
därunder inga missgrepp, vilka äro farliga
i affärer — i kooperationen är, har
det riktigt anmärkts, det ekonomiska
målet innerligt sammanväft med det
sociala — kan man lugnt våga
profetera, att inom kort även på svensk
botten skall resa sig en kooperativ
rörelse, som i de flesta hänseenden kan
mäta sig med föregångsländernas.
Jordmånen är förträfflig. En
arbetareklass, som i politisk och särskilt
facklig kamp vunnit världsrykte för
sin solidaritet. Ett politiskt system,
som kulminerat i tullar och
livsmedels-fördyring samtidigt som det ignorerat
kravet på sociala reformer.
Det härskande politiska systemet
kan icke genom kooperationen utan
först genom socialdemokratin
segerrikt bekämpas. Men
kooperationen kan ändå göra ofantligt mycket.
I dess organisation av handeln finns
ingen plats för fördyrande
mellanhänder, för osundt reklammakeri. Och
lika väl som redan
distributionsrörel-sens rätta ordnande genom
kooperationen innebär miljonbesparingar för
folket och alltså en stor
nationalekonomisk vinst, så betyder också
partihandelns ingripande i produktionen
detsamma i kanske ännu högre grad. Den
blir nämligen en regulator oeh
tillbaka-hållande kraft på den i vår tids
kapitalism förhärskande tendensen att
genom ringbildningar och
prisöverenskommelser brandskatta
konsumenterna, som eljest innanför tullmurarna
äro prisgivna åt de förenade
producenternas godtycke.
Det är också betecknande för
utvecklingen inom privathandeln att i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
