Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
k er nas utländska
betalningsbalans.
Denna erhålles genom att från
summan av deras skulder på räkningar
med utländska banker ocli bankirer
draga summan av deras utländska
fordringar. bestående dels av
fordringarna på räkning med utlandet, dels av
utrikes växlar. Därvid ställer sig
samtliga bankers utländsk a
s k u 1 d s a 1 d o. oberäknat guld. på
följande sätt:
d. 3 1 aug. 1 909: 4 0 milj. kr.
” ” ” 1908: 22 ”
” 3 0 sept. 1-9 0 9: 3 9 ” ”
” ” ” 1908: 9 ”
Först ett metodiskt observandum! ’
Med det sätt varpå bankrapporterna
äro uppställda — fullt tillräckliga som
allmän orientering ocli berömvärt
innehållsrikare än de utländska —- ställer
sig en uträkning av den utländska
betalningsbalansen alltid för högt. Bland
tillgångarna finns .nämligen upptagen
en post, kallad ”invisningar och
växlar, betalbara vid anfordran eller
inom kort tid”; häri ingå veterligt
tillgodohavanden å utrikes ort, bl. a.
utländska bankers sedlar, vilka borde
specificeras för sig. Det utländska
skuldsaldot blir därför något för högt.
Men i förhållande till hela utländska
betalningsbalansen spelar den
inadver-tensen ingen roll. Den totala
balansen är naturligtvis mycket större än
den bråkdel bankerna kunna redovisa
för; och denna bråkdel är själv
beroende på vederbörandes
bokföringsåt-gärder, vilka allt efter
omständigheterna kunna låta ett och samma
finansiella faktum framstå i så olika ljus.
ilen då det är omöjligt att komma
åt de privata utländska
mellanliavan-den. som konstituera större delen av
betalningsbalansen, och då bankernas
skuldsaldo eller i gynnsammare fall:
deras nettotillgång av utländska
valutor. i varje fall har symptomatisk
betydelse, måste man låta sig nöja
med detta.
Betalningsbalans kallas
förhållandet mellan de penningbelopp,
som tvenne länder eller ett land och
utlandet skola betala till varandra. å
denna betalningsbalans utgör den s. k.
handelsbalansen — eller förhållandet
mellan varornas värdesumma i import
och export — endast en de 1, ehuru
en mycket väsentlig sådan. Ett land
med ständig ogynnsam eller passiv
handelsbalans — d. v. s. importens
värde överstiger regelbundet
exportens — behöver därför inte på längden
bli utarmat, soin de gamla
merkanti-listerna trodde, lika litet som länder
med permanent aktiv handelsbalans
alltid äro de rikaste. Det förhåller sig
i regel snarare tvärtom. England.
Tyskland, Frankrike, Holland, Belgien
ha passiv medan Ryssland, Argentina
och i allmänhet kolonialländer kunna
ståta med aktiv handelsbalans. Nu
vet envar, att de förra äro rika, de
senare åtminstone kapital fattiga
länder, vilket ur betalningsbalansens
synpunkt betyder, att de äro
respektive b o r g e n ä r- och
gäldenär-stater. Detta förklarar de förras
ogynnsamma handelsbalans; de ha
helt enkelt råd att köpa mera utifrån,
ty i förhållande till utlandet är
exporten icke deras enda inkomstkälla: de
förtjäna också på de kapital, de
placerat i gäldenärstaternas industri eller
andra företag. * Räntorna på dessa
kapital komma borgenärländerna till
godo just som importöverskott. De
internationella likviderna ske nämligen
endast i sällsynta undantagsfall i
kontanter. För de enorma summor, del
dagligen här gäller, skulle världens
* Det hindrar ieko att t. ex. England oeh
Tyskland därjämte årligen draga in
hundratals miljoner netto som vinst av den
fraktfart, deras stora rederier bedriva för andra
länders räkning; övriga inkomster att
förtiga, vilka bidraga till att göra deras b
e-t a 1 n i n g s balans aktiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
