Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derskapets höghet och undantagsödets
ansvar.
Vidare skulle med glädje mottagas
en förkortning av Ellen Keys
beak-tansvärda och aktuella förslag till ny
äktenskapslag, ty detsamma, så
utmärkt i stort sett som det är, lider
onekligen, i den form det förekommer
i ”Livslinjer”, av onödig längd och
av detaljer, som undanskymma den
förträffliga huvudtankegången.
Det finns en del folk, som tror att
Ellen Key egentligen bara skrivit om
kärlek. I hennes stora arbete
”Livslinjer” upptages emellertid endast en
tredjedel av denna fråga, de andra
behandla spörsmål om religion och
övriga sidor av samhällslivet. Av hela
”Livslinjer” äro i mitt tycke kapitlen
om ’ ’Kristendomens avblomstring ’ ’,
”Gudsbegreppets omvandling” och
”Livstron” de mest storartade och
givande. Här är Ellen Key djupare än
någonsin; hon är den själ, som söker
sanningen, som med omutlig
sanningskärlek lämnade sin ungdoms tro på
kristendom såsom religionen över alla
andra religioner, då densamma ej
längre tillfredställde hennes tänkande eller
hennes mer utvecklade känsla. Men det
är icke liånaren, som här lämnar
kristendomen, utan den som alltjämt
förstår och erkänner kristendomens
uppgift i mänsklighetens
utvecklingshistoria, ehuru hon lämnat den för en i
hennes mening än djupare tro,
nämligen lisvtron —• denna tro, till vilken
Ellen Key anser att Spinoza och
Goethe lagt grundstenarna. Denna
del i ”Livslinjer” inledes av en
liten julottepredikan, hållen i
Fri-tänkareförbundet år 1895, vilken
förf. var nog lycklig att åhöra, och
som är en pärla i själfullhet. Den
borde tryckas separat, liksom
”Kristendomens avblomstring” (kapitlet
upptar även Ellen Keys förslag om
skolans ställning till
religionsundervisningen) samt det huvudsakligaste
av ”Livstron”.
Ur ”Livslinjers” tredje del borde
separat förslagsvis utgivas tredje
avdelningen av ”Sällskapslivets
skön-hetsbud”, som är en vacker lektion i
hänsynstagande oeh börjar med en
förtjusande naturbeskrivning, allt det
mesta av ”Samhällsskönlieten”, som
bl. a. berör politiken, på samma
verkligt dogmfria sätt, som hennes tidigare
arbete ”Individualism och socialism”.
Vidare behöva vi i Vida kretsar sprida
Ellen Keys genomtänkta uppfattning
i kapitlet ”Samfolkligheten” om
världsborgarkänsla och
fosterlandskärlek, för vilken senare särskilt hon
givit uttryck, som den radikalt
tänkande människan längtade efter.
Just i dessa dagar ligger det nära;
till hands att förbinda tanken på Ellen
Key med den främste av Sverges nu
skrivande diktare, som, lagerkrönt,
inför Stockholms studenter utbragt ett
leve för den ungdomliga viljan; med
den märkliga, i vidaste kretsar
avhållna sagoberätterska, som
erövrat Nobel-priset; och med den mot all
raktion kämpande man, vilken av
reaktionen dömts enligt hädelseparagrafen.
Med hela sin själs hänförelse tror Ellen
Key på att diktens liksom stridens
hjältar äro nödvändiga, och rättvist,
såsom få nu levande, värdesätter hon
bådaderas betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
