- Project Runeberg -  Tiden / Andra årgången. 1910 /
2

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liga arbetsfält! Svårigheten att få
igenom det internationella
nattarbetsförbudet för kvinnor var
karaktäristiskt, och Sverge håller sig ensamt i
Europa utanför konventionen om
förbud mot fosfor vid
tändstickstillverkningen. I fråga om den egentliga
arbetsrätten godkännas här s. k. fria
överenskommelser, vilka i andra
länder skulle förklaras ogiltiga som
stridande mot ”god sed” — se t. ex.
Stockholms spårvägsbolags kontrakt

— ja. utanför arbetarnas kretsar väcka
slika rofferier icke ens ogillande.
Eller sättet att missbruka arbetsbetyget
till att göra arbetaren brödlös! I
Tyskland t. ex. får intet annat skrivas i
betyget än arbetets beskaffenhet och
tiden för anställningen, samt, om a
r-betaren så påfordrar, ett intyg om
yrkesskickligheten. Men i Sverge är
det tillåtet för arbetsgivaren att föra
in i betyget vad han behagar.

Och arbetarförsäkringen! För
olycksfallen endast skadeståndsplikten,
ingen tvungen försäkring, jordbruket,
hantverket och skeppsfarten stå
utanför, och ersättningen för full
invaliditet är torftiga 300 kr., utan hänsyn till
den förolyckades inkomst. Och så 2
månaders karenstid, innan den
minimala sjukhjälpen inträder. Ännu
tröstlösare ser det ut på
sjukförsäkringens område. Denna är frivillig och
sjukkassornas statsbidrag illa avvägt.
I ett flertal fall är sjukhjälpen
ytterligt låg, i medeltal föga över 1 kr. pr
dag. ”Det är ingen sjukförsäkring,
det är på sin höjd att jämföra med de
sjukbidrag, som de tyska
fackföreningarna ge sina medlemmar utöver
den obligatoriska sjukförsäkringen.”

Med detta slags jämförelser ha
aldrig beprisarna av vårt ”lyckliga
folk” stört de herskande klassernas
matsmältning. Men för arbetarna peka
de på livsfrågor, som måste fram
i förgrunden med helt annan kraft än
hittills, sedan nu omsider deras
fleråriga förlamning genom
kommittéutredning börjar ge sig.

Men till detta kommer så hos os.s

den på tullsystemet uppbyggda
enorma fördyringen av livsmedel och
bostäder. Med arbetsstatistikens
officiella siffror visas vad denna
innebär. Men mot den ställde
arbetsgivareföreningen sin brutala lönepolitik,
att mitt under allmän fördyring t. o.
m. fordra lönenedsättningar!

Vi skola här icke näpnare gå in på
den framställning granskaren i
”Corr. ” givit av våra arbetsgivares
taktik och syften ävensom av själva
striden; där befinna vi svenskar oss
på genomdiskuterat område och må
blott ge uttryck åt vår
tillfredsställelse att möta i främmande land en så
korrekt och uttömmande skildring. Så
t. ex. framföres klart arbetsgivarnas
avtalsbrott i och med deras yrkanden
på att genom sin s. k.
”förhandlingsordning” i viktiga avseenden binda
fackföreningarna. Osminkat
fram-lägges hela det borgerliga svenska
samhällets partitagande mot
arbetarna, trots att dessa så påtagligt blott
värjde sin goda rätt. Så misslyckades
typografstrejken trots yrkesmannens
solidaritet, och ”skyddskåren” kunde
återställa gatutrafiken. En
jäx-nvägs-strejk skulle, menar ”Corr.”, hastigt
förlamat även de strejkandes krafter
genom alla förbindelsers avskärande,
men icke direkt angripit arbetsgivarna.
Ilegeringsapparaten stod ju oinskränkt
till arbetsgivarnas förfogande, och
kronans bärare stod likaledes helt
under påverkan av denna- klick, vilken

— som Björnson en gång skrev —■
betraktar honom som bommen för sitt
kassaskåp. Och militären skulle
förvisso, trots insamlingar för de
strejkande, ännu ha slagit vakt, om det så
påfordrats, för arbetsgivarnas
fädernesland. Den svenska
arbetareklassens enda vänner i kampen voro
dess klassbröder i utlandet.

Vad angår avtalsbrotten, lägges
tyngdpunkten på att de svenska
arbetsgivarnas taktik organiserat
sådana. Att legalisera krigstillstånd mitt
under ett avtal, som skulle avse fred.
det undergräver avtalens helgd och är
oförenligt med deras anda. Detta har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:30:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1910/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free