Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA POLITISKA FÅNGARS BEHANDLING
95
men utpräglat .sa m häl Isf ärligt
sinnelag.
Beträffande utförandet av cust
o-dia honest a till skillnad från det
vanliga frihetsstraffet är det ett
oeftergivligt krav, att dessa olika arter
av straff ieke må utstås i samma
anstalt. utan redan i detta yttre
avseende hållas skarpt skilda. Av
liknande skäl bör även n a 111 n e t så
tydligt som möjligt angiva skillnaden.
Visserligen är det icke så alldeles lätt
att finna en lämplig beteckning, då mot
båda dem, som ligga närmast till
hands, ”arrest” och ”häkte”,
anmärkningar kunna göras, särskilt den. att
vardera för sig redan är en teknisk
term i svenskt lagspråk. Möjligen bör
termen ”arrest” föredragas, då dess
närvarande användning inskränker sig
till ett specialområde av rätten, ocli
detta ord är i utpräglad grad fritt från
bismak av något vanhedrande. Regeln,
att det vanliga frihetssrtaffet skall till
viss tid utstås i cell. synes icke böra
äga tillämpning på här i fråga varande
straff, om ock i särskilda fall
möjligheten av politiska konspirationer
skulle kunna utgöra en betänklighet
mot gemenskap mellan flere dylika
fångar. Beträffande arbete m. m„
synas de nu gällande reglerna för det
svenska fängelsestraffet i det hela
lampa sig ganska väl för cus t o d i a
honesta. Reglerna vid det vanliga
frihetsstraffet för v i 1 1 k o r 1 i g fr
i-g i v n i n g och vad därmed
sammanhänger synas icke passa för cust
o-d i a honesta: vid straffmätningen,
i fråga om långvariga straff, bör då
naturligen hänsyn tagas därtill.
Som man finner går prof. Thyréns
tankegång i rakt motsatt riktning mot
den bedrövliga lagändring av 1906,
som av oro för den försvarsnihilistiska
propagandan vidgade gränserna för
godtycket gent emot yttrandefriheten,
samt därtill införde
straffarbetet som nära nog den normala taxan
för vissa slag av åsiktsbrott. De s. k.
Staafflagarna söka trycka vanärans
stämpel på en viss som samhällsfarlig
ansedd agitation, prof. Thyrén
erkänner utan omsvep att åtskilligt sådant
icke behöver framgå ens ur ett
klandervärt, än mindre ur ett
vanäran-de sinnelag och alltså bör behandlas
olika mot vanliga lagöverträdelser.
Att sålunda politiska förbrytare
ställas i en kategori för sig och bli
behandlade som hederligt folk, mot
vilka staten väl må ha rätt till
självförsvar. men icke heller mer, är
principiellt ett ofantligt framsteg. Man
kan blott uttrycka sin förundran, att
en så självklar grundsats ända hittills,
varit främmande för vårt, rättsystem..
När nu prof. Thyrén dock upptagit
den, får detta kanske tolkas som ett
omen, att den är nära att slå igenom.
Sedan blir det en annan sak hur
denna riktiga princip blir i praktiken
utförd. Den starka betoning prof..
Thyrén ger åt att dessa straff böra
kunna göras s t r ä n g a, ända till
livstids inspärrning, bådar föga gott, när
man betänker att den straffande
”staten” i dylika fall med alldeles särskild
tydlighet endast är verktyg för viljan
och intressena hos en del av
samhället; någon objektiv grund för
bedömandet av ”samhällsfarligheten” kan
näppeligen åstadkommas. Det bleve
ytterst odiöst att, en domstol dömde en
påtagligt, altruistisk man för
”sam-hällsfarlighet” till mer än en
måttligt långvarig inspärrning. En kortare
sådan kan ju betraktas som ett, slags,
krigsfångenskap; i det krig som
faktiskt alltid råder i klassamhället är ej
så mycket att. säga om att den
starkare parten ibland tar krigsfångar,
och det är som sagt ett framsteg, om
dessa för framtiden bli mera humant
behandlade. Men mot livstids
krigsfångenskap för politiska
förbrytare reser sig den naturliga rättskäns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
