Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ena stället skulle ta igen, det clen
förlorar på clet andra; oeh även om
behovet efter förströelse skulle nedsätta
den allmänna arbetstiden vida under
dess nuvarande utsträckning; —
även då skall
livsmedelsproduktionen starkt ökas,
ty dess verkliga
produktivitet är i nästan alla länder,
med undantag för de gamla
kapitalistiska
industriländerna, ännu obetydlig i
jämförelse med
jordbruksarbetets redan nu möjliga
avkastningsförmåga.”
Härmed har Kautsky gjort sitt mest
direkta uttalande om jordbrukets
avkastningsförmåga under den närmaste
tiden. Tydligt.och klart säger han, att
redan nu denna kunde avsevärt höjas,
så framt blott den ekonomiska viljan
att igångsätta denna höjning
före-fanns. Den närmare bevisföringen för
detta påstående lämnar han med
följande :
”Ingen vill påstå, att det tyska
jordbruket står på höjden av fullkomning.
En nyligen offentliggjord
undersökning av frågan om ”det tyska
lantbruket står under trycket av lagen om
avtagande jordproduktivitet”,
avslutar författaren, d :r J. Rybark, med
orden:
”Den som känner land och folk och
vet, hur många bondgårdar, ja, till och
med större gods finnas, till vilka ännu
ej ett gram konstgjorda
gödningsmedel kommit, utan på vilka sedan
farfars tid samma sädes- och potatisslag
odlas, på vilka åkerbruksredskapen äro
primitiva, brukningsmetoderna
otillfredsställande, laclugårdsspillningens
bevarande, växtföljden och övriga
tekniska och ekonomiska anordningar
ännu lämna mycket övrigt att önska,
den är fullständigt på det klara med,
att trots alla framsteg det tyska
jordbruket i det stora hela ej på länge
ännu uppnått den punkt, varest ökad
.avkastning blott kan erhållas mot
(Ojämförligt högre kostnader.” (Zeit-
sehrift fur Socialwissenschaft. S. 445.
1909.)
Detsamma gäller om England:
”Man säger om den engelska
farmaren, att han. är god uppfödare av
kreatur, men icke fullt följer med det
egentliga jordbruket och ännu är föga
förfaren i användandet av artificiella
gödningsmedel. Detta beror nog
delvis på den otillfredsställande
lant-bruksundervisningen, men torde nog
även stå i samband med den korta och
osäkra arrendetiden, tack vare vilken
gjorda jordförbättringar icke bliva
räntabla.” (Ad. May er, tiber den
Erfolg der Reform der
Pachtgesetzge-bung i England, Zeitschrift fur
So-zialwissenschaft. S. 660. 1909).”
Kautsky anför även som exempel ett
föredrag, som den mähriske
godsägaren, d :r Ed. von Seidl i febr. 1910 höll
i Wiens Ilochschule fiir Bodenkultur
och vari denne anförde en del ytterst
belysande uppgifter över den höjning,
han genom rikligare kapitalplacering
med samhörande bättre användning av
jordbrukstekniska hjälpmedel lyckats
åstadkomma på sitt gods, vilket likväl
vare sig till kvalitet av jord eller av
arbetare var särskilt fördelaktigt.
Denne berättade bl. a., hur han genom
.en bättre torkningsmetod fått samma
mängd foder att räcka för ytterligare
1.000 gödoxar; infördes denna metod
på de österrikiska sockerbrukens gods
skulle de ensamt kunna årligen föda
200.000 fler oxar, än vad de nu göra.
Bättre gödsling, jordens plöjande med
ångplog oeh val av bättre utsäde
tredubblade hans sädesproduktion o. s. v.
Likväl säger Kautsky, att Seidls gods
ej på långt när nått den
avkastnings-höjd, användandet av samtliga
förefintliga jordförbättringar möjliggör.
Om avkastningen är relativt låg i
dessa länder, hur mycket lägre är den
emellertid ej i de, som kallas för
jordens kornbodar. Enligt den engelska
jordbruksstatistiken var
genomsnittliga avkastningen vete per acre under
åren 1903—07 i antal bushels i
Belgien .................... 34.09
Storbrittannien ............ 31,32
Tyslilancl ................. 29,59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
