Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liärligarna av kriget som kulturmedel.
Numera erbjuder kulturarbetet
mångfaldiga andra möjligheter till den
ädlaste kraftspänning, utan att denna
medför nyssnämnda bakslag i
kulturellt avseende. Ej jordklotets
landområden allena, nej Kosmos ligger
numera öppet för erövring. Och
denna visshet utrotar småningom
vidskepelsen att fortvaron av mannamod
•och mannabragd beror på fortvaron av
krigstillståndet eller att kulturen för
sin växt då och då behöver ■
kulturtjänarnas på slagfälten utrunna hjärnor.
Med ett ord: Tidsandan förvandlas
även i fråga om krigen.
Förvandlingen kan man iakttaga på otaliga, var
för sig ringa, verkningar av ofta
omärkliga inflytanden, inflytanden,
som emellertid omvandla åskådningar,
känslor och stämningar lika
fullkomligt som de ljus- och värme vågor, i
vilka allt flyter, omvandla vår yttre
varelse. Allt mer medvetet längtar
mänskligheten efter ädlare och
säkrare medel än kriget och rustningarna
för att trygga de små som de stora
folkens tillvaro. Visserligen behöver
man ännu påverka allmänmeningen,
men i synnerhet sålunda att man
uppklarar och stärker de antikrigiska
tankar och känslor, som redan finnas.
Sådana känslor och tankar äro numera
behövliga endast i vissa ”högre”
kretsar.
Det är framför allt av mödrarna man
lian hoppas ett livligt nit i och för den
själsomvandling, som måste föregå
freden. Mödrarna, för vilka de unga
liven äro de dyrbaraste, måste börja
att bruka hela sitt inflytande mot
kriget.
Ej genom att förbjuda gossen
lcrigs-lekar eller genom att förringa äldre
tiders krigiska bragder. Ty det förra
vore opsykologiskt, det senare
ohistoriskt. Men genom att bruka hela sin
lyckoskapande makt för att göra livet
värdefullt och hela sin själsberikande
makt för att rikta viljorna på
uppgiften att ändra de tillstånd, genom vilka
krig och rustningar fortfara.
Mödrarna måste lära sönerna hata den
politik, som kan komma att kräva deras
liv för syften, som de ur såväl
politisk som etisk synpunkt kanske
fördöma. De måste lära sönerna
drömma om att ge sitt land ej sitt liv men
sitt livsverk; de måste associera
sönernas bragdlust, deras offervilja med
freden i stället för kriget. Mödrarna
kunna i och med sina barns fostran hjälpa
till att väcka världssamvetet och dana
världsförnuftet.
Sålunda blir mänskligheten
småningom fullt mänsklig oeh därmed äro
krigen psykiskt som fysiskt omöjliga.
Ty världssamvetet skall resa sig mot
varje försök till orättrådighet och
våld; världsförnuftet mot den
oförnuftiga kraftförlust kriget även som
försvar medför; båda skola förena sig
för att slutligen dana de institutioner,
där den mänskliga kraften —
hjärnornas kraft — avgör folkens strider
och nationerna sålunda nå det största
möjliga mått av trygghet med den
minsta möjliga kraftförlust. Och
därmed omedelbart även en högre kultur,
ifall denna med W. Ostwald definieras
såsom energiförvandling, såsom
förädling av råstoff till mänsklig kraft.
Men ännu äro mödrarnas som andra
uppfostrarinnors makt kringskuren.
Även om barnets håg blivit vänd från
kriget, så motverkas barndomens
inflytande redan hos gossen i skolan med
dess försvarsföreningar och
foster-landsfester för krigiska bragder, dess
exercis och målskjutning. Och senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
