Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
garna. Blott en siffra skall nämnas.
De mellan ses och sju tusen lokala
föreningarna av äldre medlemmar
— ungdomslogerna, som äro ett par
tusen tillkomna — hålla i allmänhet
möten varje vecka, varjämte ett
stort antal fristående föredrag, fester
och friluftsmöten årligen hållas på
varje plats. Det gör inemot 400,000
möten årligen för att behandla
nyk-terhetsfrågan. Läggas
ungdomsföreningarnas sammanträden härtill,
stiger talet till långt över halva
miljonen. Inför dessa tal sjunker antalet
sammankomster för socialismens
utbredning och partimedlemmarnas
skolning i dess tankegång ihop till en
ren obetydlighet. Nu är det
visserligen den skillnaden mellan
socialdemokratisk rörelse och absolutistiskt
or-ganisationssträvande, att den förra
som minimum för godkänt
medlems-skap endast fordrar erkännandet av
en teoretisk övertygelse och
avhåll-samhet från förrädiska handlingar,
medan det senare kräver ett personligt, ej
sällan mycket kännbart uppoffrande av
en mer eller mindre fast rotad
levnadsvana, och att socialismen är den enda
tänkbara åskådningen för en vaken
och klassmedveten arbetare. Men å
andra sidan arbetar
nykterhetsrörelsen dock med ett ganska speciellt
problem, medan socialismen omspänner
den sociala frågan i hela dess
mångskiftande gestaltning. Pör att segra
måste därför socialismens
propaganda vara minst lika intensiv som
nykterhetsrörelsens är det här i Sverge,
oeh framför allt måste den
enskilde sättas i en helt annan kontakt med
partiet än hittills.
Det har inom partiet ingalunda
fattats stämmor, som förordat
skilsmässa-mellan den politiska och fackliga rö-
relsen. Vid 1908 års partikongress
fö-relågo ej mindre än ett halft dussin
motioner i denna riktning, bland
andra en av Stockholms
arbetarkommuns möte tillstyrkt om tillämpande
av den nya organisationsformen från
1 jan. 1910 samt en från Arlövs
arbetarkommun, vilken ville åvägabringa
omläggningen redan till 1 jan. 1909.
Något utarbetat förslag till ny
organisation har dock mig veterligt ännu
icke blivit framlagt. Då vi enligt min
mening kanske icke kunna komma
ifrån nödvändigheten att redan vid
nästa partikongress, som skall hållas
senast nästa år, besluta ett första steg
till genomförandet av den stora
omläggningen, torde det icke vara för
tidigt att nu börja mer ingående
diskutera vad komma skall. En saklig och
lidelsefri debatt i denna fråga, vore
enligt min mening betydligt mera
motiverad än tjogtals sådana
uppgörelser med majoriteten inom
partistyrelsens verkställande utskott, som den vi
på senare tiden fått bevittna, även
om den helt naturligt måste umbära
varje tillsats av personligheternas på
vissa håll inom partiet så högt
skattade krydda. Dessa rader äro ämnade
som ett anspråkslöst första bidrag till
en sådan diskussion.
# #
*
Det första krav, som bör uppställas
på den nya organisationen är, enligt
min mening, att den icke i främsta
rummet får bli en valapparat,
huru viktiga än de offentliga valen
äro för arbetarklassen. Stats- och
kommunalpolitik är dock, närmare
besett, endast e n sida av vår
verksamhet. Det viktigaste för oss är att
bearbeta de breda lagrens hjärnor ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
