Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andras liv, äro i Tyskland ett
utskrattat släkte, vars anspråk i
sedlighetens missbrukade namn icke minst
socialdemokratin kraftigt hjälpt till
att slå tillbaka.
I de tvistefrågor om taktiken, som
sedan länge söndra det tyska partiet,
var Singer i regel att finna på den s.
k. ”radikala” sidan. Han liade left
sig samman med rörelsen i
”radikalismens” gamla fästning Berlin, och han
stötte överallt i sin gärning mot
preussiska makthavare; från de
förutsättningarna föreligga inga problem om
gränserna för ett gagnande samarbete
med andra partier. Men man bör
minnas att Singer lika litet som övriga
”radikala” ledare tvekade att, när det
gällde, rätta sin taktik efter
förhållandena, t. o. m. rakt emot allt för
doktrinära partibeslut. Och hans rätts-
känsla reagerade mot alla försök
till kättareförföljelser inom
partiet ; hade det berott på honom
hade t. ex. helt visst icke Heine
sagts upp från sin valkrets i
Berlin. Han var därför också
uppburen och omtyckt lika väl i
”radikala” som i ”revisionistiska”
partiks etsar, och vid hans grav står hela
partiet endräktigt att beklaga
förlu-slen av en bland sina bästa man.
Berlins arbetare gåvo honom också vid
hans begravning en enastående
storslagen hyllning, och hela
Internationalen deltog genom hälsningar eller
enkom sända representanter i detta
sista avskedstack till en av den
internationella arbetarerörelsens allra
främste, som nedlagt ett så sällsynt
g-edi-get livslångt arbete för proletariatets
sak. IIj. Branting.
Militarismen och socialismen.
Några tankar av en sociolog och socialist.
För TIDEN av GUSTAF F. STEFFEN.
”Militarismen” är ett mångtydigt
ord. Härtill tar man icke nödig
hänsyn för närvarande inom socialistiska
kretsar i Sverge. Följden blir en stor
oklarhet uti en för alla
socialdemokrater högeligen viktig fråga.
Egentligen borde vi använda ordet
”militarism” blott då vi vilja
framhålla, att de krigiska rustningarna
tomma till användning såsom medel
för att upprätthålla officerskårens
kastanda, för att påtrycka
arbetarklassen ett extra slavmärke, för att
kvar-hålla nationen i föråldrade
föreställningar om krigets nödvändighet för
civilisation ocli kultur samt för att
skydda de besittande och ekonomiskt
ledande samhällsklasserna mot de
egendomslösa, då dessa kämpa för en
samhällsutveckling i demokratisk och
socialistisk riktning.
Däremot kan det blott leda till
oreda och fruktlös diskussion, 0111
ordet ”militarism” användes även om
de drag i militärväsendet, som enligr
en på djupet trängande demokratisk
och socialistisk åskådning måste anses
vara för närvarande nödvändiga ocli
fullt berättigade.
Men det är klart, att de, som bitit
sig fast i dogmen, att all krigisk
utrustning är totalt förkastlig i det
närvarande ögonblicket och i vårt land,
ieke hava någon anledning att skilja
mellan å ena sidan ”militarismen” oeh
å andra sidan den rätta sorten av mi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
