Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påtvingade igen. då en granne, d ii
r-t i 1 I n ö d d o c Ii tvunge n av sina
”yttre” omständigheter, med sig
införlivar det svenska samhället.
”Avrustningen” vore för oss den
kortaste vägen — ieke till
världsfreden — utan till två års värnplikt och
militärslaveri under utländska
officerare samt tvånget att åtlyda
kommen-deriug till krigstjänst i kolonier och
exotiska länder mot allehanda kulörta
”infödingar”.
Saken är nämligen den — enkelt
nog för övrigt — att ingen mänsklig
varelse kan åtnjuta friheten att avsäga
sig våldsutövning eller vapnens
användning. o 1) e r o e n d e a v g r a
n-nens vilja. Vill denne slåss, sä
måste jag slåss med honom — eller
hl i hans slav. Och är jag hans
slav. så hör det till slaveriet, att han
kan tvinga mig... att slåss i hans
tjänst.
Praktiska fredsvänner kunna blott
en f r i man och ett fritt folk vara
— ocli fria äro vi blott, om vi äga
m a k t m e cl e 1. som sätta o’ss i stånd
att eventuellt vägra lyda andras bud
eller all avvärja fysiskt våld från
deras sida mot oss. Och äro vi för svaga
att på längden skydda vår frihet mot
angrepp från visst håll. så finns det
andra grannar, som ha ett vitalt eget
frihetsintresse uti v å r frihet och
därför äro militärisk! hänvisade till att i
nödfall förena sin militärmakt med
vår.
En alkoholist blir icke genom sin
grannes superi hindrad från att totalt
lägga bort supandet. Ilan är fullt fri
att vara absolutist mitt i ett samhälle
av idel fyllbultar. Men utövandet av
fysiskt våld kan oss alla påtvingas ge-
nom fysiskt våld — såvida vi icke
välja det absoluta slaveriet, med
självmord som enda utfartsväg ur ett
olidligt elände.
Och vore vi verkligen villiga att lida
vad som helst i form av andligt och
materiellt förtryck — bara för att
rädda livhanken — då vore vi inga män
längre, om vars ställning till
”militarismen” eller någon annan sociai
”ism” det lönade sig ett ögonblick att
vidare resonera.
Ilär må inskjutas ett ord om det.
enligt min ringa mening, rent barnsliga
pratet, som går ut på. att det
skull:-för den svenska arbetarklassen —
gärna för mig låt oss säga. de svenska
lön-slavarna — vara alldeles likgiltigt,
huruvida. Ryssland eller Tyskland eller
England komme och ”togo” vårt
”avväpnade” land.
Jag ser alls ingen olycka för vårt
folk uti on för oss statsrättsligt
gynnsam inkorporering av vårt land —
helst tillsammans med Xorge och
Danmark samt Holland — uti ett
oupplösligt statsförbund, ett
germanskt-skan-dinaviskt statsförbund, vars kärna
skulle utgöras av det nuvarande Tyska
Riket eller en politiskt högre
utvecklingsform av detta. Ett statsförbund
med England är långt osannolikare
ocli ”onaturligare”, men skulle dock.
enligt mitt förmenande, icke heller det
ha karaktären av on fara för vår
vidare civilisatoriska och kulturella
utveckling.
Mon ingendera av dessa
eventualiteter — hur den än bleve
förverkligad — skulle befria oss från
”militarismen”. Det vore ett steg fram mot
den organiserade världsfreden, men
icke ett steg ”fram mot avväpning”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
