Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast en del av den planerade
lagstiftningen blivit till kollegium
remitterad. funnit sig förhindrat att så
detaljerat. och fullständigt utlåta sig,
som eljest på grund av ämnets vikt
skulle synts kollegium vara på sin
plats”.
Vill man förstå regeringens
obenägenhet. att låta lagförslaget om vissa
arbetsavtal undergå den ”grundliga
revision”, varom liberalerna i
utskottet hemställde. * kan man försöksvis
antaga som förklaringsgrund, att
justitieministern först gått till
författandet av lagen om arbetsdomstol och
därvid funnit skäl tala för att
t v i s t e r. h ä r f 1 y t a n d e u r a
r-b e t s a v t: a 1. i reg e 1 u n d a n t a s
f r å n a r b e t s d o m stolens k o
m-petensområ d e. Sedan vittnar det
om konsekvens och uppriktighet, när
just.-min. icke bråkar alltför mycket
med lagen om de individuella avtalen.
Även en idealisk arbetsavtalslag
bleve en lag på papperet, om icke en
särskild processo r dnin g
skapades för hithörande mål. Att hänvisa
industriarbetaren till våra allmänna
domstolar med deras omständliga
procedur är minst sagt meningslöst. Eller
hur kan någon tro, att t. ex. en
arbetare, av vars avlöning 10 kr. olagligen
innehållits, eller som avskedats utan
iakttagande av överenskommen
uppsägningstid, skulle gå den vanliga,
domstolsvägen med åratals väntan på
slutligt avgörande och kostnader i
proportion därtill? Vi finge naturligtvis
alltjämt strejker och blockader och
avskeda,nden såsom yttersta medel att
lösa dylika rättstvister, som ju kunna
* Den viktigaste ändring, som nu senast
vidtagits i reg:s förslag, är slopandet av
kap. om arbetsordning.
uppkomma även där kollektivavtal e.j,
existerar.
Att arbetsstrider sällan uppstå ur
individuella avtalstvister är för övrigt
ett misstag, ilan läse t. ex.
blockaduppmaningarna på Sop.-Dem :s sista,
sida! I de flesta fall torde dessa
blockader föranledas av nyssnämnda slags
tvister, såsom icke utbetalt ackords-,
överskott o. d. Om kollektivavtal
icke-ingåtts, skola alltjämt arbetarna
vara-hänvisade till öppen strid såsom nu,
eller till den vanliga processordningen,
som dock näppeligen kommer att
tillgripas oftare än hittills.
Deri nu öppnade möjligheten att
undertrycka strider, där kollektivavtal
funnes, men tvisten rör det
individuella avtalet, är samhälleligt sett icke
alltför inbjudande i sådana fall, då
arbetarna stå inför valet av en årslång,
dyrbar process oeh strejken eller
blockaden som medel att vinna sin klara
rätt. 1 våra nuvarande
prejudikatsamlingar får man leta länge och
grundligt föi’ att någon gång hitta ett
rättsfall. som berör det industriella
arbetsavtalet. Och den föreslagna lagen är
ju till stor del en kodifiering av vad
som kan anses vara gällande rätt.
Skall det vara någon mening med
reformerna av ar betsavtalsrätten,.
måste den särskilda processordningen
avse ä v e n tvister ur arbetsavtalet oeh
det oberoende av sammanhanget med
kollektivavtal. Föredömet från
Tyskland borde kunna övertyga just.-min.
om nyttan av en sådan reform. Den
förordas också av kommerskollegium
oeh endast frågans politiska läge
avhåller k.-k. från att närmare utlåta sig
härom. (S. 22 och 26.) Även
för-likningsmännen framhålla, att
rättegången vid våra allmänna domstolar ej;
lämpar sig för tvister ur de indivi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
