Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sökningar från verkstadsindustrin,
vars resultat visa att införande av
ackordssystem i regel medförde en
ar-betsbesparing av 25 till 50 proc.,
varvid det anmärkningsvärda inträffat,
.att arbetsintensiteten i vissa av dessa
fall, i all synnerhet vid gruppackord,
ické nämnvärt behövde ökas; det
bättre resultatet ernåddes allenast
därigenom att stycklönen eggade
arbetaren att utfinna förbättrade
arbetsmetoder och en ändamålsenligare
ar-■ betsfördelning.
Härvid må väl frågas, huru hr
Syl-vvan kan få detta exempel att bevisa
riktigheten av sin uppfattning. I det
.sammanhang exemplet förekommer i
häftet användes det helt enkelt för
•att bevisa hurusom arbetarens begär
efter högre lön förmår sporra
arbetaren till ökad ansträngning. Att med
vår förf. söka pressa även något
annat och mera ur det har nog sina
svårigheter. Allmänt känt är ju, att
förbättrade arbetsmetoder kunna ha till
följd ökad produktion, utan att den
för arbetets utförande använda
arbetskraften behöver ökas. Sådant
sker dess bättre dagligen. Men huru
man skall kunna tillmäta det, må vara
på arbetsgivarens initiativ, införda
ackordssystemet äran av den av a r b
e-t a r e n uppfunna bättre
arbetsmetoden, framgår icke av exemplet. Eller
tror någon att arbetaren ansträngt sig
att utfinna förenklade arbetsmetoder
och en ändamålsenligare fördelning av
arbetet, om därav icke följt, att hans
förtjänst ökats? Skulle så vara
förhållandet, så är tämligen tydligt, att
arbetaren lika gärna gjort detta,
innan förändringen med
ackordssystemet vidtogs.
Hur man således vänder på det där
exemplet, synes det snarare bevisa
motsatsen till vad hr S. vill använda
det till på sid. 25.
Sådana märkvärdiga bevis
förekomma på flera ställen i boken. På ett
ställe omtalas exempelvis att i
England fabriksledaren utfäster
belöningar för att sporra sina arbetares
uppfinnareverksamhet. Sedan säges i en
hart när obegriplig sats, att det är
hos arbetaren ”felet är att söka till.
att den engelske arbetaren lämnar
färre förslag till förbättringar än hans
amerikanska kollega”. Men ett 10-tal
rader längre ned framhålles, att i
England ofta föres klagomål över, att
en arbetare blivit avsnäst, då han
hos sin förman påpekat ett uppslag,
ehuru detta sedermera någon tid efter
blivit lionom förelagt till utförande,
något som däremot i Amerika skulle
höra till sällsyntheterna. Trots dessa
upplysningar har förf. varit
fullständigt oemottaglig för synpunkten, att
det möjligen kunnat vara den
engelska arbetsledningens olämpliga
tillvägagångssätt som vållat arbetarnas
likgiltighet att lämna uppslag till
förbättringar.
Totalintrycket av detta författarens
första försök att uppdraga riktlinjer
för undersökning av ”det oerhört
omfattande och invecklade” ämne, som
arbetsintensitetens problem utgör, kan
ej utfalla gynnsammare än att ämnet
blivit osystematiskt och rörigt
behandlat. Säkerligen bleve hela frågan
bättre utredd och man finge en klarare
översikt, om de två andra av
”Nationalföreningen mot emigration”
angivna företeelserna: brister i svensk
affärsorganisation och svenska
produktionsmetoder, först klargjordes.
Sedan därigenom konstaterats områden,
där likhet förefinnes mellan svensk
och utländsk industri, är stunden inne
att göra jämförelser mellan
arbetsintensiteten i Sverge och i andra länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
