Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om den sachsiska kommunalpolitiken:
på några kommunalkonferenser
genomdrevs principbeslut, som förbjödo
varje socialdemokratisk fullmäktig att
rösta för anslag till polisen, vars
ändamål väsentligen vore att stödja det
moderna klassamhället — resolutioner,
som man snart måste låta falla i
glömska på grund av den omöjliga
ställning, som partiets representanter
därigenom kommo att intaga till flera av
kommunalförvaltningens viktigaste
grenar, främst hälsovården.
Men i stort sett spela dylika
strömningar icke längre någon roll. Med
samma metodiska grundlighet och
initiativkraft, som på andra områden
gjort vårt tyska broderparti till ”det
kämpande proletariatets krigsskola”
har man inträngt på
kommunalpolitikens fält. Den tyska
socialdemokratins ofta påvisade släktskap med den
preussiska byråkratins bästa
traditioner, organisationens enhetlighet och
slagkraft, det dagliga arbetets nästan
Äktenskapliga klarhet och
grundlighet, har gjort den till
kommunalpolitikens utan jämförelse kvalitativt högst
stående parti, ett även av borgerliga
politici erkänt faktum. Det är icke
bara en slump, att den unga
kommunala vetenskapens främsta namn.
II u g o Lindemann, är
socialdemokrat. Även kvantitativt har den
tyska socialdemokratin i trots av
treklass- och censurs-rösträtt lyckats
erövra en särskilt i Sydtyskland stark
ställning. År 1909 räknade man
sålunda icke mindre än 6,1,57
socialdemokratiska fullmäktige i 2.079
kommuner, och - sedan dess ha åtskilliga
nya mandat blivit erövrade.
Det skulle här föra för långt, hur
lockande det än vore, att gå närmare
in på den socialdemokratiska kommu-
nalpolitikens imponerande arbete, dess
stora framgångar och än större
framtidsutsikter. Det är nog att slå fast,
hur grundligt åttiotalets skeptiska
negativism på detta område har
försvunnit. Det ändlösa detaljarbetet inom
kommunalförvaltningen har
tilltvun-g.it sig erkännande som ett av de
viktigaste medlen för samhällets
omformande i riktning mot våra ideal. Och
ändock — om man jämför med
svenska förhållanden, hur förklarlig synes
icke det unga tyska partiets skepsis
gent emot kommunalpolitiken!
De tyska och erkannerligen de
preussiska kommunerna äro
underkastade en in i de minsta detaljer gående
statsuppsilit, om vars energi,
vakenhet och infama hänsynslöshet mot alla
frihetsrörelser den Hamiltonska
lands-kanslibyråkratismen endast kan ge en
svag aning. Härtill kommer
lriass-och partimotsättningarnas skärpa,
vartill vi här i Sverge åtminstone före
sommaren 1909 icke hade någon
motsvarighet. ilan kan förstå, att mänga
ryggat tillbaka för de svårigheter,
som det kommunala arbetet under
dylika förhållanden innebar, och frågat
sig om frukterna lönade den hårda
mödan.
De svenska kommunernas
självstyrelse begränsas däremot endast av en
ren laglighetskontroll.
Länsstyrelserna och magistraterna kunna snarare
beskyllas för en viss byråkratisk
sävlighet än för någon besvärlig lust att
blanda sig i de kommunala frågorna.
Utan tvivel komma även här
klassmotsättningarna att mera medvetet
framträda. men såväl i de mindre
industrikommunerna som ute på landsbygden
komma socialdemokraterna säkerligen
att arbeta under ojämförligt mycket
lättare och fredligare förhållanden än
i Tyskland. Det stora hindret för
varje socialdemokratisk
kommunalpolitik är däremot, även efter den
hun-dragradiga skalans fall,
rösträtts-b e s t ä m m elsem a. Men under
det fyrtiogradiga regementets över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
