Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grundsatser, som böra vara ledande
för partiets arbete. Det finns alltför
inånga exempel på huru rent
småborgerliga synpunkter på bekostnad av
de socialistiska trängt sig in i och
gjort sig breda inom partiets
kommunalpolitik.
Ett kommunalt partiprogram bör
alltså inledas av en klar och
genomtänkt socialistisk
principförklaring. Den
kommunalsocialistiska åskådningens grunddrag och
därmed den tydliga gränsen gent emot
andra mer eller mindre äkta
”reform-partier” måste bestämt angivas. Det
är icke nog med en hänvisning till
partiprogrammets ’ ’Allmänna
grundsatser”: de äro avfattade uteslutande
med tanke på samhällets allmänna
omdaning och utan hänsyn till
kommunens särskilda ställning och uppgifter.
Först i och med en dylik
principförklaring få också programmets övriga
fordringar sin rätta belysning, fasthet
och sammanhang.
Ett kommunalt partiprogram bör
vidare i långt högre grad än det
politiska vara ett verkligt
arbetsprogram. Det rent politiska arbetet är
av naturliga skäl fast och enhetligt
organiserat : det samlar sig främst kring
riksdagen och dess uppgifter. De
starka politiska partimotsättningarna
och den genom partipressen ständigt
verksamma opinionen i politiska
frågor bidraga därjämte till att det
politiska programmet kan inskränkas till
ett fåtal allmänt formulerade satser.
Icke så det kommunala. Partiets
representanter inom de olika
kommunerna arbeta var för sig och utan
något organiserat sammanhang. Det
kommunala arbetet har därjämte, som
ovan anmärkts, en helt annan och mera
detaljerad karaktär än det politiska.
Programmet måste därför erbjuda
ledning för det dagliga
arbetet, dels på det att detta må ske
efter en något så när enhetlig plan.
dels — rent ut sagt — för att ge
representanterna det rätta greppet pa
frågorna.
Ty det måste utan tvivel medges,
att t. o. m. de relativt blygsamma
framgångar partiet haft vid de
senaste kommunalvalen, fört fram
representanter, som ännu ieke ha den
erforderliga sakkunskapen och vanan
vid kommunala frågor. Det är ingen
tröst, att det kan vara lika illa i
andra partier. Det är icke heller någon
anledning till missmod: den träning
ocli sakkunskap, fackföreningsrörelsen
erbjuder sina medlemmar, är säkert en
lika god förskola, till den kommunala
förvaltningsverksamheten som
köpmannens yrkesutövning, ilen det
innebär onekligen ett betydelsefullt
bildningsproblem, till vars lösande ett
väl utarbetat kommunalt
arbetsprogram kan ge ett gott bidrag. Det är
alldeles säkert just ur denna
synpunkt, som de tysk a, k o m 111
u-nalprogr a m m e n måste .
betraktas.
Det första verkliga kommunala
arbetsprogrammet i Tyskland — i
motsats mot föregående tillfälliga
valprogram i de olika städerna —
uppställdes år 1898 av den preussiska
provinsen Brandenburgs
kommunalrepresen-tanter. Snart därefter följde
liknande program i Sachsen. AVurtemberg.
Baden och Hessen. På partidagen i
Munchen 1902 väcktes frågan om
uppställandet av ett program för hela
riket, och på partistyrelsens uppdrag
utarbetade Lindemann till följande
partidag, Bremen 1904. en utförlig
resolution, där de allmänna
grundsatserna för partiets kommunala
verksamhet angåvos. Efter en kort debatt
blev detta ri ksprogra m av parti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
