Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Förvaltningen av dylika företag bör, med uteslutande av privatkapitalistiska
vinst-synpunkter, handhavas allenast i det allmännas intresse. Taxor och avgifter bestämmas med
hänsyn till de olika klassernas bärkraft. Vid allmänna liälso- och sjukvårdsinrättningar må i
regeln icke några avgifter upptagas.
Vid skötseln av kommunalsocialistiska företag bör endast undantagsvis och med
hänsyn till de fattigare klassernas starka skattebelastning överskott beräknas.
Rationell avskrivningspolitik. Klar och överskådlig bokföring.
IV. Den kommunala jordpolitiken.
Den kommunala jordpolitiken åsyftar att sä långt ske kan upphäva jordens egenskap
av handelsvara, som med hänsyn till dess monopolkaraktär under varje kapitalistiskt sam-
hällsskick visat sig medföra synnerligen fördärvliga sociala konsekvenser. I den mån
jordäganderätten genomtränges av den socialistiska åskådningen, undanröjes även det svåraste
hindret för bostadsfrågans lösande.
Särskilt inom sådana områden, som äro eller kunna bliva föremål för stadslikt
bebyggande, böra kommunerna därför i mån av sina ekonomiska möjligheter förvärva äganderätten
till marken. För sina ändamål böra kommunerna tillerkännas en vidsträckt expropriationsrätt.
Kommunernas jord får icke avhändas till enskilda med full äganderätt, utan bör i regeln
endast upplåtas under nyttjanderätt, tomträtt eller arrende. För att underlätta utnyttjandet av
kommunernas jordegendom bör jämväl återköpsrätt införas.
Å landsbygden skola kommunerna i överensstämmelse med partiets allmänna
jordprogram genom förvärv av skogsmark utvidga skogsallmänningarna och, där så ske kan,
även förvärva annan jord, som under betryggande villkor upplåtes för småbruksändaniål.
V. Den kommunala bostadspolitiken
1. Med stöd av en rationell jordpolitik bör kommunen söka att frän bostadsmarknaden
helt och hållet undantränga den kapitalistiska produktionsmetoden eller åtminstone motverka
dess skadliga följder. I detta syfte bör byggnadsverksamheten i största möjliga utsträckning
läggas i kommunens hand eller ställas under dess kontroll.
2. Vid upprättande av stadsplan och byggnadsordning skola hygieniska, sociala,
ekonomiska och estetiska synpunkter vara bestämmande. Bebyggandet av hälsofarliga trakter
skall sålunda förbjudas. I största möjliga män införes öppet byggnadssätt och stark
begränsning av husens storlek. Bostädernas storlek och inredning underkastas ingående
hälsovårds-bestämmelser. Parker och planteringar anläggas, särskilt i de fattigare stadsdelarna.
Industriella anläggningar förekomma, såvitt ske kan, endast i vissa härför särskilt planerade
stadsdelar, där kommunen genom anläggning av trafikleder och pä annat sätt söker tillgodose
industriens behov.
3. Kostnaderna för stadsplans genomförande, galas anläggning och underhåll skola i
främsta rummet bestridas av de fastighetsägare, som draga nytta av anläggningen.
4. Genom tillhandahållande av byggnadsmark pä lämpliga villkor, utdragande av
trafikleder o. s. v. skall kommunen uppmuntra byggnadsverksamheten.
Kommunen bör i mån av sina ekonomiska möjligheter även själv bygga för den
allmänna bostadsmarknaden. I främsta rummet bör härvid hänsyn tagas till arbetarnas
bostadsbehov. Hyrorna i de kommunala bostäderna böra betäcka förräntning och amortering av det
nedlagda kapitalet jämte andra nödiga omkostnader, men bestämmas i övrigt allenast av
sociala hänsyn. De kommunala bostäderna få icke avhändas till enskilda med full äganderätt.
Förvaltningen av kommunens jord och bostäder bör, såvitt ske kan, underlättas genom
samarbete med kooperativa företag.
5. Finansieringen av de ur social synpunkt nyttiga och nödvändiga bostadsföretagen
underlättas genom kraftigt understöd åt den allmännyttiga fastighetskrediten. Kommunerna
böra främst sörja för tomträttskreditens ordnande.
För bostadskreditens utveckling komma särskilt sparbankernas,
försäkringsverksamhe-tens samt offentliga kassors och inrättningars fonder i betraktande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
