- Project Runeberg -  Tiden / Tredje årgången. 1911 /
126

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Diverse.

FRÅGAN OM ’ ’JORD
VÄRDESKATT” I ENGLAND.

Den bekanta Lloyd-George ’ska
budgeten i England plägar från
”jordreformvännerna” åberopas som i viss
mån tillmötesgående mot deras idéer.

Professor K a r 1 Di e h I i Freiburg
har i Griinbergs nya ”Arehiv fiir die
Geschiehte des Sozialismus und der
Arbeiterbewegung ’ ’ underkastat dessa
påståenden en kritisk granskning, som
synes oss vara av särskilt intresse, när
nu från några håll påyrkas att vårt
parti skall mer eller mindre bestämt
engagera sig i det mycket oklara
syfte-mal som heter ”jordvärdeskatt Han
påpekar att de engelska
jordre-form-ivrarna ingalunda dela denna
mening.

Vad är det denna lagstiftning
innebär’ skriver han. Jo. för det första
en ny jord värde t a x e r i n g och för
det andra en ny jordvärde b e s k a
11-n i n g.

Den förra avser att göra en ny
uppskattning av all mark i riket, dels av
dess s. k. ”total-value ”, dels av dess
s. k. ”site-value”. iled det förra,
total värdet, förstås fulla
försäljningsvärdet efter avdrag av jorden
åliggande omkostnader, som t. ex.
vägunderhåll. Med ”site-valne” -
(närmast b e 1 ä g e n h e t s värde),
däremot det rena-markvärdet, d. v. s.
värdet med frånräknande av byggnader,
maskiner o. dyl., eller av vad som
växer på marken. När det är fråga
om jordbruksjord skall också
uppskattas dennas värde för
jordbruksändamål, när detta avviker från det ”rena
markvärdet”. Det ”beskattningsbara
rena markvärdet” får man fram
genom att från totalvärdet draga icke
blott de nämnda beloppen, varigenom
man får fram dét rena markvärdet,

utan även varje markvärdeförhöjning,
som härflyter av några ägarens
arbeten eller kapitalutlägg. Vidare skall
en uppskattning ske av s. k. ”outveck
lad jord”, d. v. s. sådan mark, som
varken användes för bostäder eller för
byggnader för yrken eller handel
utanför jordbruket. Detta rena jordvärde
skall uppskattas vart femte år.

De nya jord skatte r n a äro fyra:

a) En värdestegrings s k a t t
upptages, till ett belopp av 20 proc.
avjordens värdestegring när denna
säljes eller övergår i annans hand genom
mer än 14-årigt arrende eller genom
arv. Som värdestegring räknas dec
rena markvärdets ökning från upp
skattningen till tidpunkten för
överlåtelsen. När en juridisk person äger
marken, sker sådan uppskattning ock
skattläggning vart 15:de år.

Men från denna skatt
undantages all till jord b r u k a n v ä nd
.j o r d, som icke liar högre värde än
som jordbruksjord, och även all till
annat använd jord. som icke går i
värde över jordbruksvärdet.

b) En återgångsskatt. När
ett arrende utlöper skattas 10 proc. av
vinsten, som ägaren får genom att
jorden återgår till honom.

c) En s katt på ’’o u t v e c
felad jord”, d. v. s. en speciell skatt
på för bebyggande lämplig jord —
\/-2 penny på pundet av rena
markvärdet. Praktiskt taget träffas
jordbruksjord icke härav, ty skatten
utgår icke på jord, vars rena värde icke
överstiger 50 pund pr acre.

d) En skatt p å b e r g v e r k
s-rättigheter.

Ser man nu på innehållet av denna
lagkomplex, så innebär den för visso
en viktig reform av den engelska
j o r d b e s k a 11 n i n g e n. ’men på in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 10 23:38:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1911/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free