Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rösta på en mängd honom obekanta
eller osympatiska personer.
Vi ha ännu icke fått det fullt
demokratiska valsättet.
*
Socialdemokratins grundtanke, att
löna r b e t a r k 1 a s s e n måste
organiseras till ett politiskt parti för att
genomdriva demokratismens och
socialismens krav, anser jag vara fullt
riktig och dagligen bestyrkas av
erfarenheter.
Ett på absolut privategendom i
produktionsmedlen grundat
klass-samhälle kan icke demokratiseras utan
klasskamp. Och de egendomslösa
jnåst-e vara de mest fundamentala
demokratiska kravens bärare — ty den
ekonomiska egoismen hindrar varje
annan samhällsklass att tillräckligc
kraftigt arbeta pä socialekonomisk
demokratism.
Denna övermåttan maktpåliggande,
historiska uppgift får dock icke göra
arbetarklassen blind för tillvaron av
o u m b ä r 1 i g a socialekonomiska och
andra funktioner, som nu icke fyllaa
av arbetarklassen i det närvarande
samhället. Hit höra t. ex. de
ekonomiska företagsledarefunktionerna såväl
som de högre kulturella funktionerna
inom vetenskap, konst o. s. v.
Det blir således en fråga av största
betydelse, hur arbetarklassen i och
genom klasskampen skall kunna ernå en
tillräcklig andel uti den politiska
makten och uti samhällsmakten över
huvud — utan att sanna demokratiska,
principer bliva temporärt eller
varaktigt kränkta.
Demokratismen måste segra
genom-demokratism — genom en oavbruten
uppfostran till allt fullkomligare
demokratism, mitt under klasskampen.
Hur det socialistiska oeh demokratiska
utvecklingsarbetet ter sig för mig, sett
under denna synvinkel, skall jag söka
antyda i en följande artikel.
Spansk ”politik”.
Ferrer-debattens resultat.
För TIDEN av DAVID SPRENGEL.
Elva dagar varade Ferrer-debatten
mars—april i spanska cortes, elva
dagar, under vilka mer än tjugu talare
hade ordet. Och varje anförande
ökade krönikan om il aura s och L a
Ci ervas skändligheter sensommaren
och hösten 3909 med nya drag.
Där uppträdde under diskussionens
senare skede män som Em-iliano Iglesias,
Lerroux och Sol y Ortega. Lerroux
är den avgudade ledaren för det
övervägande av arbetare bestående parti.
”det radikala republikanska partiet”,
som utan all fråga gav den största
kontingenten deltagare till upploppen.
Emiliano Iglesias är samma partis,
sous-chef och var, åtminstone påstår
han det själv, personligen med på
barrikaderna. Förre senatorn Sol y
Ortega var åtalad som anstiftare av
mordbrand på kloster oeh kyrkor oeh
skulle, han likaväl som Bin. Iglesias,
blivit häktad, om han icke i tid flytt
till utlandet. Inga kunde därför sitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
