Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I den nyss nämnda, senare uppsatseu
redogöres för vari de verkliga
orsakerna till prisstegringen skulle bestå,
nämligen i tre omständigheter:
1) minskad tillgång å vissa
varor, beroende på övervägande
tillfälliga orsaker;
2) ökad efterfrågan, orsakad
av bättre konjunkturer;
samt
3) d e n g e n o m n y a g u 1 d f y n d
hastigt stegrade
guldtill-g å n g e n, vilken under de 20 åren
från 1890 till 1910 beräknats ha blivit
ökad med 1,117,4 miljoner pund
sterling, varigenom de kontanta
rörelsemedlen alltså ökats med c :a 20,000
miljoner kronor, d. v. s. i medeltal
ungefär 1 m i 1 j a r d kronor om året.
De två förstnämnda av dessa orsaker
ha båda en tillfällig karaktär öeli
borde i längden bli utjämnade, vadan
tidningen efter den engelske författaren
även yttrar, att det är alldeles klart,
att den så gott som på alla håll
framträdande, allmänna prisstegringen ickr;
kunnat vara beroende enbart av dessa
omständigheter. Som egentlig
huvudanledning betraktas den ökade
guld-lillgången vilken förklaras hava
medfört penning e värdets s j u
n-k a n d e.
#
Det kan ju vara intressant nog att
konstatera, att Stockholms Dagblad
för en gångs skull ur kedjan av
orsaker till varuprisens stegring uteslutit
talet om stegrade arbetslöner.
Verkligt tillfredsställande skulle detta
förhållande vara om detta finge
uppfattas som ett bevis på, att tidningen
numera kommit till insikt därom, att
arbetarnas lönerörelser huvudsakligen
framsprungit som ett direkt
själv-f ö r s v a r gentemot
prisfördyringarnas inverkan på arbetarnas
levnadsförhållanden, och att lika litet som
lönestriderna i stort sett tills dato
kunnat ändra ett grand till arbetets för-
mån med avseende på fördelningen av
arbetets frukter mellan kapital och
arbete, lika litet ha de utgjort någon
aktivt framdrivande orsak till
varuprisens stegring.
Beträffande emellertid inverkan av
den ökade guldtillgången
på varuprisens stegring, så måste man
visserligen dela Stockholms Dagblad?,
och den engelske författarens
uppfattning, att denna inverkan är mycket
stor, ja, större än som av dem
fram-liålles. Men däremot bör man ta
bestämt avstånd från den uppfattningen,
att sagda betydelsefulla inverkan
skulle ha sin grund i
”penningevär-dets sjunkande”.
För k la ringens o tillräck ligh e t.
Det är visserligen sant, att likaså
väl som man, i enlighet med
uppfattningen för 3 å 4 hundra år sedan, kan
finna en tillfredsställande förklaring
av ett flertal astronomiska företeelser
under antagandet av, att jorden stode
stilla och solen och stjärnorna rörde
sig kring jorden såsom varande fast,
likaså väl skulle en sådan företeelse
som varuprisens stegring kunna
förklaras med det antagandet, att det
vore penningevärdet, som ”rörde på
sig”, och härvid genom ökad tillgång
avtoge. Men å andra sidan, av
motsvarande skäl som det för en
fullständig förklaring av världsrymdens
företeelser och himlakropparnas mekanism
är nödvändigt att utgå från den
faktiskt riktiga omständigheten, att det
icke är solen som rör sig kring
jorden. utan tvärtom — av motsvarande
skäl är det för en tillfredsställande
förklaring av det ekonomiska
samhällslivets företeelser nödvändigt att slå
fast, att teorin om penningevärdets
sjunkande varken är riktig eller äg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
