Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utgivare ieke underlåta att svara. Svaret
kom i aprilhäftet, både från alctuarien
Flodström oeh hans medarbetare d:r Bertil
Nyström. Flodström inskränker sig till en kort
replik, i vilken han korrigerar Heeksehers
missuppfattning beträffande publikationens
syfte, vilket varit ”praktiskt
finausstatis-tiskt, icke allmänt nationalekonomiskt”
samt meddelar, att han för sin del icke haft
ett ord att säga vid undersökningsplanens
uppgörande. Vidare bestrider han, att
läsaren skulle lämnats i okunnighet om att vissa
bolag gått med förlust.
Nyström lämnar en redogörelse för hela
serien ”Finansstatistiska utredningar”,
även de föregående tre publikationerna, men
av denna intresserar här närmast den del,
som berör området för Heeksehers
anmärkningar mot bolagsstatistiken. Nyström
förklarar, att de använda procentsiffrorna
endast tjäna till att ”giva ett kortfattat
ut-ryck för relationen mellan å ena sidan
bolagens kapital, å den andra deras vinst och
utdelning”. Om räntabiliteten härigenom
uttryckes är en annan fråga, ’beroende på
hur man fattar begreppen kapital och vinst.
Att förlusternas storlek icke angivits,- beror
på utredningens skattetekniska ändamål;
förekomsten av förluster liar emellertid tyd
-ligt angivits. Nyström betvivlar, att man
kan som •Heckscher korrigera vinstprocenten
med ledning av tyska siffror, då
”Aktien-gesellsehaft ” där är något helt annat än
våra aktiebolag. Såsom lämpligt korrektiv
pekar Nyström i stället på u t d el ni n g s siffror
-na. Vidare påpekar han, att undersökningen
kompletterats med ett tilläggs kapitel om
’bolagens reserv- och andra fonder, varigenom
vinsten kunnat beräknas även med dessa
kapital tillagda. Efter en utförlig
motivering för bolagens gruppering oeh för den
historiska översikten över aMfiebolagsväsendets
utveckling bemöter förf. några
detaljanmärkningar rörande specialredogörelsen.
Varken anmärkningarna eller svaren
innehålla något särskilt an m är km n gsviirt.
I sin i samma häfte införda replik
vidhåller emellertid Heckscher de gjorda
anmärkningarna oeh skärper dem ytterligare.
Formen för materialets publicerande är rent
statistiskt avgjort felaktig; siffrorna
uttrycka ingenting (spärr, av H.).
Beräkningen av vinstprocenten är lika felaktig
som en folkökningssiffra för hela landet
utan avdrag för vissa kommuners
folkminskning. Det bestridas vidare i ’bestämdaste
form ocli med hänvisning till flere
textställen, -att vinstprocentens innebörd blivit
tillräckligt klargjord så, att läsaren förstår, att,
förlusterna icke frändragits. Efter
ytterligare anmärkningar beträffande den i
tillägget verkställda bearbetningen uttalar
Ileck-sch-er slutligen, att ”-då nu denna
publikation sett dagen, det knappast är möjligt
annat än att det däri meddelade materialet
måste kompletteras, så att i en ny
publikation kunna meddelas siffror, som kasta
ett-riktigt ljus över de förhållanden
publikationen berör”.
Till denna diskussion, som på grund
av sitt osedvanliga intresse här ansetts,
böra utförligt refereras, torde vi
återkomma. Här skall endast anmärkas,
att Heckscher i sin kritik förutsätter
ett annat syfte med publikationen än
vederbörande utgivare förklara sig ha
haft.
* *
*
Under rubriken ”Hygieniska
undersökningar inom Stockholms sömnadsverkstäder
och modeaffärer med kvinnlig
arbetarepersonal” lämnas i haft. 3 av M e d d e I.
f r å 11 K o m m e r s k o II. avd. för a
r-b e t s s t a t i s t i k en kortfattad
redogörelse för de undersökningar Stockholms
stads hälsovårdsnämnd låtit utföra över
de sanitära förhållandena inom i
rubriken nämnda företag. Undersökningarna ha.
i sömnadsibranschen omfattat inalles 93
företag med 2,183 arbetare, varav
flertalet kvinnliga. Vad utrymmet i
arbetslokalerna beträffar, har det härvid visat sig, att
golvytan understigit minimiarealen, 3 kvm,
pr individ, för 34 % av arbetareantalet.
170 arbetare hade c:a 1 ¥_> kvm. golvyta pr
ind. I fråga om det nödiga luftrummet voro
förhållandena något bättre, 27 % av
arbetarna fingo dock nöja sig .med mindre än
den i yrkesfarelagen stadgade
minimimängden, 7 kbm., för varje i slutet rum
sysselsatt arbetare. Bent upprörande är det ställt,
vad ventilationsanordningar beträffar. Ej
fullt 2 % vistades i rum, som erhållit
tillfredsställande utvädring under natten, och
73 % hade att förrätta sitt arbete i
hälsovådlig luft med över 2 kolsyrehalt. Även
temperaturförhållandena ha befunnits vara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
