Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mén till 2,175,290 man; 6 år senare
voro resp. siffror 409,640 ocli 2,209,640
man. Österrikes speciella
militärutgifter växte 1901—1907 från 42 till
omkring 52 milj. kr., Ungerns särskilda
militärkostnader stego 1901—1906 från
omkring 20 milj. kr. till 28 milj. kr.
Därtill komma emellertid utgifter för
hela kejsardömet, omfattande armé,
flotta och diplomati. Härtill bidrog
Österrike år 1901 med .196 milj. kr.
oeh år 1906 med 198 milj. kr., medan
Ungerns bidrag resp. år uppgingo till
51 och 46 milj. kr. Österrike-Ungerns
sammanlagda militärutgifter
beräknades i genomsnitt omkring år 1906 till
306 milj. kr. = 6 å 7 kr. årligen pr
huvud. Bland de större makterna
intager Donaumonarkin, vars
utrikespolitik de senare åren visat starka
tendenser till expansion i östlig riktning, det
fjärde rummet i avseende på
militärbördornas tyngd.
En stat, som räknas för den
svagaste bland stormakterna och som
kämpar med stora finansiella svårigheter
för att hålla sin ändock föga
respekterade stormaktsställning uppe. är 11
a-1 i e n. Även här möta vi samma
företeelse som eljest överallt i världen:
stegrade militärpålagor och betydande
indirekt beskattning, utan vilken det
rådande militärsystemet knappt skulle
kunna bestå i sin nuvarande
utsträckning. En stat som Italien — det för
ett 40-tal år sedan revolutionära,
antiklerikala Italien — har utbytt påvens,
munkarnas oeh de enväldiga
småho-vens förtryck mot en börda, som
säkerligen trycker ännu tyngre. Och i
få länder har man så ofta som där
bevittnat den väpnade maktens
inblandning i inre konflikter.
Ar 1902 uppgick den totala
statsinkomsten till 1.356 milj. kr., år 1905—
1906 till 1,743 milj. kr. oeh år 1908—
1909 till 1,108 milj. kr. Häremot
svarade följande totalsummor
statsutgifter.- år 1902: 1,336 milj. kr., år 1905—
06: 1,643 milj. kr. och år 1908—09
1,476 milj. kr.
Ären 1905 och 1906 beteckna således,
en statsfinansiell vågtopp och, såsom
man mycket riktigt kunde ana, skjuta
militärutgifterna kraftigt i höjden just
vid denna tidpunkt. Från omkr. 208
milj. kr. år 1901—02 stiga lantarméns.
kostnader till 243 milj. kr. år 1906—07,
medan flottan motsvarande budgetår
slukar resp. ej mindre än 92 och 105
milj. kr. Landets stolthet särskilt över
sin flotta, som under åren 1900—1909
ökats med 8 slagskepp, 7 kryssare, 17
torpedförstörare och 29 torpedbåtar,,
har således stått Italien dyrt. Till en
sjöstyrka av 171 fartyg — därav 10’
slagskepp och 23 kryssare (år 1909)
— svarar ironiskt att nästan alla
landets kolonier gått förlorade: blott en
konstlad rivalitet med Frankrike
tvingar Italien att bestå sig med denna
dyrbara sjökrigsapparat. Ej heller
landgränsens försvar torde kräva mer
än en armé på milisnivå efter samma
grunder som Schweiz’ härväsen, men
äran och nöjet att spela stormakt anses
nu kräva en fredsstyrka på 230,000’
man och en krigsstyrka, beräknad till
2,310,000 man. Så tynga då också
militärutgifterna med nära 6 kr. pr
huvud årligen.
Även den rätt storartade
statsskulden ger ett återsken av denna militära
glans. Ar 1902 uppgick den till 943’
milj. kr. — år 1907 hade den nått
1,003 milj. kr. Ej underligt då, att.
förbrukningsskatter och därmed
jämförliga skattearter intaga ett
betydande rum i Italiens finanser enligt den
gamla regeln, att summorna pressas,
lättare fram av befolkningens massor
”under skyddande förklädnad”.
År-1901—02 sög statskassan upp i tullar
omkr. 180 milj. kr., år 1906—07 ej
mindre än 230 milj. kr.; resp. år gav
tobaksskatten omkr. 150 och 170 milj.
kr., saltskatten (!) resp. år 55 och 58
milj. kr., industritullarna 70 och 104
milj. kr.
Vår rundtur genom de sex
europeiska stormakternas statsbudgeter har
således klart fört under ögonen den in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
