Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Segern.
Stockholm 10 okt.
Landet liar dömt. Iiögerns nederlag
blev förkrossande, i långt högre grad
iin någon på vänstersidan vågat på
allvar hoppas. Prof. Kjellén har kallat
det för ett ”politiskt jordskred”. Hans
otyglade fantastik ser bakom den
bilden ett framtidshopp skimra. Vi
andra taga den träffande liknelsen
naturligt: skredet har haft sina länge
verkande orsaker, och det har gått
fram med elementär makt, sopande
bort allt som stod emot.
Man har sökt på högerhåll förklara
sitt partis bankrutt med
”folkpsykologiska” motiver. Nya valmansskaror
välja alltid åt vänster, liar det hetat;
ingen föds till moderat, han måste
fostras till denna visare ståndpunkt.
En så förskönande omskrivning av
hatet till demokratin måste ju slå an;
den förser varenda konservativ
kälkborgare eller i samhällsfrågorna
hopplöst okunnig lantpatron med ett billigt
inedlemsskap i den intellektuella eliten
eller i värsta fall i fru Annie
Åker-hielms utvalda krets för gamla
Sver-ges räddning. Vad beträffar att nya
valmän alltid skulle gå åt vänster är
det helt enkelt historiskt osannt.
Bismarck liäde i början mycken glädje av
den allmänna rösträtt han spelat ut
mot den liberala bourgeoisin. och när
Giadstone genomfört den stora
röst-rättsutvidgningen i England 1885,
gåvo de första valen mot allas väntan en
stark’ högerförskjutning.
Nej. skredet kom i gång därför att
den gamla grunden var undergrävd
cch nu släppte när
rösträttsutvidgningen lät djupets källor mer än förr få
fritt lopp. Högern hade haft makten,
men enbart i kraft av sin ställning som
privilegierad, ledande klass. De
styrdas förtroende hade den varken sökt
eller ägt. De betydde ju intet vare sig
socialt eller politiskt, och förmyndarna
måtte ha föreställt sig att så skulle det
kunna gå ännu i generationer. Först
nu när vi sett den gamla första
kammaren falla på sina gärningar skall
kanske även högern börja småningom
förstå, att det måste bli en folkdom
över ett välde, som haft sin fröjd i
klasslagar, men skamligt försummat
arbetarskydd och socialförsäkring, ett
välde som skapat växande dyrtid i
landet med tullar utan mått och gräns,
men slagit ned med masslockouter
arbetarklassens försök att bara följa med
i levnadskostnadernas ökning, ett
välde slutligen som handlöst drivit
militärbördorna i höjden, men försummat
nästan allt för att det fattiga folket
skulle känna sig ha någon anpärt i
fosterjorden. Bismarck gav på sin tid
Tiden, n:r 10, 1911
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
