Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sma rötter djupare än någonsin förr i
Sverges jord. Det var en tid då det
hette att de svenska arbetarna voro
för upplysta oeh kloka att någonsin
lyssna till socialistiska villoläror. Men
industrialismen fullföljde sin tysta
revolutionära gärning, och nu räkna alla
tänkande bland våra motståndare som
med ett faktum att vår hastigt
växande industriarbetarklass har sitt
naturliga politiska uttryck i den svenska
socialdemokratin. Hoppet stod nu till
landsbygdens säregna förhållanden,
till massorna av smärre jordbrukare
med äganderättens kult av gammalt
odlad, till vad Schäffle för 30 år sedan
benämnde ”de antikollektivistiska
bondskaliarna”, mot vilka
socialismens segertåg skulle brytas. Den
svenska landsbygdens sunda
bonde-kärna skulle bli den naturliga ledaren
för de fattigare lantarbetaregrupperna
och därigenom hålla allt i sina gamla
gängor, på samma gång böndernas
övre gräns behöll god känning med de
större jordägarnas klass för
gemensamma intressens vårdande.
I detta program, som byggde på att
sätta jordbrukets arbetare mot
industrins och samfärdselns, att sålunda
klyva vårt folk vertikalt i stället för
ett klargöra den reella
klassklyvnin-gen efter horisontella linjer, ha de nu
hållna valen slagit en första, men
avgörande brescli.
Lantbefolkningen har förlorat skräcken
för socialismen, det är det
främsta som vunnits. Det vore orätt att
ej, när vi konstatera detta, sända en
tacksamhetens tanke till den klumpiga,
tarvliga, lögndrypande
högeragitation. som genom själva sin
handgripliga sanningslöshet ärligt bidragit till
c.et lyckliga resultatet. Högern har
ansett lantbefolkningen som en
enfaldig hop, god att som ordspråket sägei
”slå dalkarlar i”. Svaret kan partiel
avläsa i sina valsiffror.
Men det har ej stannat vid att
marken röjts fri från blind fördoms
hinder och sålunda står redo som aldrig
förr för kommande socialistiskt
upplysningsarbete. I många tiotusental
ha redan nu lantarbetare och
småbönder samlats kring den klara, röda
fanan, fastän den liberala blekröda med
de gula inslagen vajade så vackert i
närheten. I storgodsens provinser,
Sörmland, Östergötland och självklart
ej minst Skåne, har lantproletariatet
av naturlig instinkt gått direkt till
oss, men småbönderna exempelvis i
Bälsingland eller Bergslagen ha icke
stått tillbaka. Det löftesrika
förbundet mellan arbetare och små
jordbrukare, som i vårt land är det enda
vilket inom överskådlig tid kan
betvinga kapitalismens tyranni och
folkutsugning, har här knutits redan nu fast
cch oryggligt i socialdemokratins
tecken. Vårt programs närmare
utformning i jordfrågan vid senaste
partikongress har förvisso gjort oss mycket
stort gagn. Men det är dock aldrig
teoretiska betraktelser, utan
klasslägets realiteter, som ytterst bestämma
folkrörelserna. Programmet har
endast hjälpt under den goda vilja till
sammanhållning mot bolagsvälde och
kapitalmakt, som redan förut fanns
och som nu satt frukt i mängden av
rya sociademokratiska mandat,
byggda på jordbruksbefolkningens röster.
Vilken spridning ut över landet,
även i de icke-industriella bygderna,
vårt parti med dessa val nått, det
framgår ytterligare av följande
jämförande tabell:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>