Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
TIDÉN
Den man, som i Sverge först av alla
offentligen går i breschen för den
franska utopismen, är överstelöjtnant
G nsta f H j ä r t a, en syssling till
den mäktige Aftonbladsehefen Lars
Johan Hjärta. Genom honom blir man
i Sverge närmare bekant med
saint-s i m o n i s ni e n. detta väldiga
komplex av både geniala och bisarra
samhällskritiska synpunkter och
framtidssyner, vilka av en hängiven och
mångtalig lärjungeskara, ytterligare
detaljerats och utformats från de av
Saint-Simons rastlöst geniala ande
hastigt nedkastade grundidéerna.
Född i Göteborg 1791 är Hjärta till
en början militär och tjänstgör som
■underlöjtnant vid "västra armén" vid
tiden för Adlersparres revolutionära
tåg mot Stockholm. Den militära
banan lämnar han som överstelöjtnant
1829. emedan hans starka politiska
intresse tagit överhand över hans
militära. Redan 1818 uppträder lian på
riddarhuset. Vid 32 års ålder, 1823,
svingar han sig, tack vare sin
blixtrande begåvning, sin gedigna kunskap,
sin ypperliga vältalighet, fram i
främsta ledet av riddarhusets
oppositionsledare. Ankarsvärd och von
Schwerin stå ej långt före i inflytande, i
besittning av sällsynt grundlig
ekonomisic bildning väljes den djärve
oppositionsledaren samma år till
fullmäktig i riksbanken. Hans rykte som
förträfflig statsfinansiär stiger jämsides
med hans påtagliga oförmåga att
finansiera, sina egna privata affärer.
För att ytterligare höja sitt politiska
inflytande kastar ban sig in på den
publicistiska banan och startar i juni
1829 med Ankarsvärd som närmaste
medarbetare tidningen
Medborga-r en, ett organ för den adliga
oppositionen, för sin skarpt oppositionella
ton ofta i konflikt med
indragningsmakten.
Medborgaren blir mer än liberalt
och adligt oppositionsorgan. Den
omskapas snart till Sverges’ första o c h
enda s a i n t-s i m o n i s t i s k a t i
d-n i n g. I tidningens andra årgång
återfinnas för den hemmasvenska
tankevärlden alldeles främmande sociala
och politiska tankar med färg från de
sociala teoriernas förlovade land,
Frankrike. Först följande år, 1831,
förvandlas Medborgaren, till stor
förfäran för de högadliga och liberala
gynnarna, till ett högt ropande
språkrör för- saint-simonismen.
Saint-Simons namn nämnes ännu icke i årets
första, nummer, men han finnes där
ändå. På utrikesavdelningen
publiceras en del översättningar från den
franska, tidningen "Le Globe", kring
vilken hela skaran av Saint-Simons
anhängare och lärjungar, Leroux,
Ba-zard, Enfantin. Bueliez. Comte, David,
samlat sig. Den 10 jan. citeras med
nöje stadgarna för en "patriotisk"
fransk förening, vars uppgift säges
vara:
"att förbättra de ringaste och
torv-tigaste folkklassernas moraliska och
fysiska läge. stadga tryckfrihet,
föreningsfrihet, undervisnings- och
religionsfrihet, upphäva alla de lagar, som
blott åsyfta vissa samhällsklassers
intresse till de torftigas och arbetandes
förfång, vare sig dessa lagar lia till
ändamål en orättvis fördelning av
skatter eller till förmån för kapitalister
och fastighetsägare inrymma
förmånsrättigheter, stridande mot en naturlig
samfundsordning, såsom monopoler,
förbud m. ni."
Klart saint-simonistisk framträder
Medborgaren i sitt sjätte nummer för
året, den 21 jan., i vilket meddelas en
från "Le Globe" hämtad översättning
rörande förhållandena i Frankrike
efter julirevolutionen, slutande med ett
rop efter män, som "använda sin
levnad för att befria arbetet under alla
former från sina hinder och från den
skatt, det betalar åt lättjan, och för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
