Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
55
luftens frihet, och för vilken särskilt
fransmannen Fauchille gjort sig till målsman, är
dock juridiskt lika omöjlig. För att icke
blottställa det underliggande landet för vilka
tilltag som helst i luftsfären, måste Fauehille
taga sin tillflykt till de teoretiskt för länge
sedan utdömda "grundrättigheterna". Med
utgångspunkt från en postulerad, till sin
praktiska räckvidd obestämd d r o i t il e
défense et de conservation (rätt
till försvar och självbevarelse) inrymmer
han i själva verket lika stor eller större
makt åt staten över luftpelaren ovanför än
anhängarna av den fulla territorialhögheten.
Det riktiga förefaller mig vara att i
terri-torialhöghetsavseende principiellt jämnställa
kusthavet och luftpelaren, något som även
Westlake motiveringsvis gör, ehuru han,
utgående från en speciell uppfattning av
kust-liavsregimen, icke uttrycker det i
formuleringen av sitt resultat. Men medan en
stats kusthav är .begränsat till en på
växlande sätt fixerad zon, kan någon rättslig
gräns uppåt för motsvarande område i luften
ej dragas. Bynkershoek bestämde på sin tid
kusthavets sträckning ut från land till
kanonskottvidden. Så mycket av havet kunde
man behärska med strandbatterier.
Tankegången är erövringstidevarvets oeh vår tid
vore snarare böjd att argumentera för
samma mått i motsatt riktning genom att säga
att på så stort avstånd minst från neutralt
land måste krigförande operera vid
fientligheter till sjöss för att projektiler ej må
kastas in på neutral mark. Tillämpas detta
på luften finner man genast att man ej,
såsom bl. a. Rivier vilken begränsar vad han
kallar "luftterritoriet" till ett gevärsskotts
höjd, får stanna vid något praktiskt relevant
avstånd från marken. Föremål utslungade i
luften över en stats jord träffa denna
likgiltigt från hur nögt i luftlagret de utgå.
Fullföljer man den som exempel valda
synpunkten om projektilers nedslag, så inser
man att även luften ovan kusthavet kommer
under samma regim som detta och luften
ovan statens jord.
Om den teoretiska konstruktionen av
kusthavsregimen är man ännu ej ense. Och
makterna hava, sins emellan och i särskilda
avseenden olika, valt det avstånd från land
inom vilket de vilja taga den i anspråk,
ingen i allmänhet överskridande
kanonskotthållet. Denna obestämdhet inverkar dock
tillsvidare ej här, eftersom nian är på det
hela taget enig om alla deta1 ’er av de regier
som i folkrättsligt avseende gälla för de
regioner som må anses höra till någon stats
kusthav. Prövar man dessa regler å den
staten omgivande atmosfären, befinnas de
giva i alla riktningar tillfredsställande re-.
sultat. Passage genom en stats atmosfär
medför sålunda t. ex. rätt för denna stat
till tullkontroll, men konstituerar ej i oeh
för sig tullplikt. Neutrala makter lia ej
skyldighet att hejda och tillvarataga
krigförandes militära luftskepp som kunna komma
att segla över deras område, men inga som
helst fientliga operationer få där äga rum.
En stat kan visserligen för egna undersåtar
reservera den kommersiella lufttrafiken
mellan ’ olika punkter å dess jord, men den
"stora" luftsegeltarten är fri. Rent
intuitivt har nian för övrigt i alla förslag till
internationell reglering av lufttrafiken gått ut
från att luftskeppen skulle Ii ksom fartygen
jiå havet utrustas med nationalitet och yttre
symboler för denna. Detta visar hän på hur
frågor ur den internationella privaträtten
böra bedömas med hänsyn till tilldragelser i
atmosfären. Slutligen kan nämnas att
bestämmelserna i 1906 års Berlinkonvention
angående telegrafering utan tråd passa in
på konstruktionen av den staterna
angränsande atmosfären efter analogi med
kusthavet.
Den tankegång som här skisserats torde
för en del av atmosfären böra fullföljas in
på området för en annan vattenregim,
nämligen den som tillämpas för hamnar, oeh
andra från havet inskjutande s. k.
Eigen-gewässer. Det gäller sfären närmast marken
till jämnhöjd på varje särskild plats med de
högsta av människohand utiörda
anläggningarna eller eljest inom området för sådan
mänsklig verksamhet där kropparnas tyngd
uppbäres av jorden själv, vare sig jordytan
är land eller vatten.
Nils Söderqvist.
Edv. Mackeprang: A f s n i t af den
danske A r b e i d e r b e v æ g e 1 s e s II
i-s t o r i e. I Del. I L a u g s t i d e n.
TTd-givet af det sociale Sekretariat og Bibliotek.
Köbenhavn 1911.
Ett vackert vittnesbörd om
arbetarerörelsens växande makt i samtida samhällsliv är
bland mycket annat den omsorg varmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>