Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
S5
Litteratur.
Karl Åmark. Utvandring och
n ä r i n g s Ii v i N o r r 1 a n d.
Broschyrer utgivna av Nationalföreningen
mot emigrationen. 4.
Hugo Gebers förlag i distribution.
Stockholm 1912. 74 s. Pris 1:—.
Föreliggande lilla arbete ger en knapp
men ’klar framställning av de ekonomiska
problem, som sammanhänga med
emigrationen från Norrland. Så som
emigrationsfrfi-gan i vårt land gestaltar sig — -utvandringen
är ju en resultant av en stor mångfald
faktorers växelverkan — vidgar sig denna
emi-grationsundersökning helt naturligt till en
exposé av så gott som hela näringslivet i
Norrland.
Författaren redogör i arbetets första
kapitel för "folkökningen och utvandringen i
Norrland 1860—1910 ". I både det ena och
det andra avseendet halva våra nordligaste
landskap bildat en typ för sig. Norrland
har haft ett ovanligt stort
nativitetsöverskott och därtill under periodens förra del
varit föremål för stark inflyttning
söderifrån, varför folkmängden varit stadd i en
synnerligen r:.Bk ökning. Ett bestämt
omslag har emellertid inträtt under de båda
senaste decennierna. Inflyttningen har
suc-eesivt förminskats och under sista årtiondet
förbytts i inrikes utflyttning. Samma är
förhållandet med utvandringen. Tillsamman ha
inrikes och utrikes omflyttning berövat
Norrland närmare 60,000 människor under senaste
decenniet, eller 40 % av
nativitetsöverskottet. I fråga om emigrationen råder nu det
förhållandet, att den norrländska
utvandringen, som 1881—90 blott utgjorde 7 % av
riket, numer (1901—10) uppgår till 18,5 %.
Norrland är alltså den landsdel, "där
utvaii-dringsfrågan f. n. äger den största
aktualiteten, enär utvandringen där i .motsats till
förhållandet i flertalet andra provinser,
alltjämt befinner sig i stegring".
Det andra kapitlet i det föreliggande
arbetet behandlar "folkökningen och den
ekonomiska utvecklingen". Här skildras i raska
drag trävarurörelsens uppkomst, utveckling
’och den nuvarande stagnationen inom såg-
verksindustrin. Vidare behandlas
trämasse-och träkolsindustrin. Huru de olika
näringsgrenarna påverkat folkökningen belyses
genom tabeller och kartor över Västernorrlands
län, vars socknar grupperats i industri-,
jordbruks- och skogsbrukssocknar. I denna
sammanställning avspeglas tydligt den
rådande stagnationen inom den hittills förnämsta
industrigrenen, sågverkshanteringen. TJr
författarens framställning av trävarurörelsens
sociala verkningar väcker det en viss
uppmärksamhet, att emigrationen bland de
norrländska arrendatorerna icke synes vara
nämnvärt större, relativt taget, än bland den
självägande jordbruksbefolkningen. Mot
kanske förhastade slutsatser härur garderar
författarens reservation: "Måhända beror
detta just på de torvtigare levnadsvillkoren
bland denna klass. Som bekant är det icke
i allmänhet de fattigaste som pläga
utvandra." Slutligen vidröres, väl knappt,
gruvbrytningen och de nya .gruvsamhällen:^
speciella emigrationsfråga.
Med särskilt intresse genomläser man det
sista kapitlet. Det är Norrlands
"framtidsutsikter" författaren här söker
sammanfatta, och dessa Perspektiver äro ju av det
största nationalekonomiska intresse. Här
fästes uppmärksamheten, förutom vid den
möjliga stegringen av jordbruksproduktionen
på redan odlad mark, på de väldiga och
lockande uppgifter, som föreligga i torrläggning
av sumpmarker och planmässig
jordbrukskolonisation. Av trähanteringens utveckling
väntar författaren icke några betydande
resultat i emigrationshämmande riktning.
Viktigare i det hänseendet anser han ett
allmännare införande av rationell skogsvård vara.
Det stora framtidsproblemet framför amdra
är emellertid möjligheten av en övergång
från råvaruproduktion till
förädlingsindustrier av olika slag. Som en på
emigrationsströmmen inverkande olägenhet
betraktar han den bristande industriella
differentieringen i denna landsdel. Uppkomsten av
en mera månggrena.d industri torde förhindra
sådan anhopning av olärd arbetskraft, att
marknaden icke kan upptaga den. Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
