Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. N. CARLESON: AMERIKANSK SOCIALISM
149
cialistiska valsegrarna på vaknande
klasskänsla hos arbetarna och
växande mottaglighet för socialistiska läror.
Andra peka på en stigande bölja av
resning och radikalism. En
förklaring av utpräglat borgerlig doft är
den, som i de socialistiska valsegrarna
ser ett utslag av brist på intelligens
och bildning hos gemene man. Sådana
förklaringar äro på en gång vanskliga
och — riskabla för d e n, som avger
dem. Det ligger nämligen då så nära
till hands att spörja om borgares
intelligens och bildning, då ju
socialistiska valsegrar även kunna innebära
ett misstroende mot den intelligensen
och den bildningen. Så heter det
vidare litet näsrynkningsförnämt, att
.socialistiska skrifter läsas mycket och
"accepteras som fakta av den lägre
klassen". Därmed åsyftas tydligen
.agitationsskrifter, men det gives ju
även borgerliga
agitationsskrifter, vilka anammas som det
bergsäk-raste guds ord av den publik, vartill
de vända sig. Och hur pudras ej
den lille borgaren i valtider!
På fastare mark står då det försök
till’ förklaring, som knyter an vid
kommunalförvaltningarnas ringväsen
och korruption, ehuru ju härvid bör
anmärkas, att mot sådana företeelser
ju även gives en borgerlig opposition.
Slutligen pekas på "främmande"
(germanska invandrings-) element hos
befolkningen, redan i hemländerna
socialistiskt påverkade, vidare
fackföreningsrörelsens (tràde-unionismens)
på grund av arbetskonflikterna
växande radikalism, prisstegringar, apati hos
borgarna under icke alltför starkt
politiskt hetsiga år samt slutligen lokal,
industriell depression.
För utrönande av de socialistiska
framgångarnas orsaker har förf. in-
samlat material från 42
representativa platser. Av dem kunde man i
16 fall tala om socialistisk åskådning
som huvudorsak — och därvid blott i
11 fall om segern som resultat av ’
’organisation, agitation och uppfostran".
Men är det då ej anmärkningsvärt,
att överallt, där "socialistisk
skolning" pågått en längre tid, där
massan av valmän således borde vara mer
förtrogen med socialistisk uppfattning
och kritik än på andra orter — där
var rörelsen samtidigt "b road and
liberal" — d. v. s. "bred och
liberal" — om än säkerligen icke i svensk
mening? Uttrycket "bred" torde då
innebära, att den icke längre var vad
man skulle kunna benämna
klubb-exklusiv, och "liberal", att den
framträdde som praktisk reformsträvan
för ögonblickets behov tillika med
hävdande av fri- och rättigheter
gentemot storborgerlig brutalitet. Från
de egendomsbesittande klasserna ha då
också socialisterna fått en mängd
röster — och bland de socialistiska
tjänstemännen finnas även affärsmän
och hantverkare.
Propagerad socialism räcker
nu långt ifrån till som förklaring. En
undersökning av 86 kommuner ger
däremot följande brokiga bild av
drivfjädrarna för socialistisk
röstgiv-ning, uppräknade i ordning efter den
roll de spelat: kandidaternas
personliga egenskaper, reform av
rusdryckslagstiftningen (förbud, lokalt veto),
korrumperad, otillfredsställande och
dålig förvaltning m. m., kotteriväsen,
särskilda fall där kommunal
äganderätt befunnits nödvändig,
vidare strävan till allmän kommunal
äganderätt och kontroll, industriell
nedgång och arbetskonflikter,
allmänna förbättringar, fackliga strider,
allmänt kommunalt missnöje, tryckande
skatter. Denna orsaksbild synes nu
föga skilja sig från den, som vi möta
i Europa, där socialistiska segrar sätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
