Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
TIDEN
förbundens och Landsorganisationen
sammansättning. Frågan gällde då
främst huruvida
förbundsorganisationerna skulle bildas y r k e s v i s, så
att t. ex. alla träarbetare skulle
samlas i ett förbund, alla järn- och
metallarbetare i ett annat, eller
industri-v i s, så att alla inom en viss industri
sysselsatta arbetare skulle utan
hänsyn till
yrkesutbildningen bilda ett förbund, alla arbetare
inom en annan industri ett o. s. v.
Frågan gällde vidare, huruvida
förbunden skulle vara fullt självständiga,
var för sig fristående organisationer,
eller om de skulle vara organisatoriskt
sammanbundna i en enda
centralorganisation : Landsorganisationen. Ja,
från visst håll har ju t. o. m.
ifrågasatts, huruvida icke de yrkes- eller
industrivis bildade förbunden borde
ersättas med "lokala
samorganisationer" med eller utan en
Landsorganisation.
Man torde kunna säga, att
fackföreningsfolket i stort sett är enigt om att
sistnämnda organisationsform icke är
att rekommendera. Ett dylikt projekt
framfördes visserligen motionsvis å
1909 års Landsorganisationskongress,
men rönte där mycket ringa
tillslutning. Vidare torde man kunna påstå,
att det råder enighet om att
fackföreningarna skulle vara samlade i
förbund och att förbunden böra vara
anslutna till Landsorganisationen. — Att
sådana förbund som
Typografförbundet och Järnvägsmannaförbundet icke
uppgått i Landsorganisationen beror
näppeligen därpå, att typograferna och
järnvägsmännen skulle anse, att en
facklig centralorganisation icke bör
finnas. — Nej, de olika meningarna i
själva organisationsfrågan gälla nu
uteslutande, huruvida förbunden
alltjämt skola bildas enligt yrkes
förbundssystemet eller om de icke böra
ombildas enligt industri
förbundssystemet.
Ehuru senaste
Landsorganisationskongressen gjorde ett bestämt
uttalande till förmån för sistnämnda system,
kan man dock icke säga, att
detsamma omfattas mera allmänt inom
fackföreningsrörelsen i vårt land. Särskilt
inom hantverksarbetarnas läger råder
en ganska utpräglad motvilja mot
detsamma — jag vill särskilt nämna
sådana yrken som snickare-, målare-,
ka-kelugnsmakare-, tunnbindare-,
bleck-och plåtslagare- samt förgylleri och
glasmästeriyrkena.
Industriförbundssystemet förordas nästan uteslutande
av arbetarna inom de stora
industrierna, främst av arbetarna inom den
mekaniska Arerkstadsindustrin (med
undantag av gjutarna), bryggeri- och
k3-misk-tekniska industrierna etc.
Då man vet att så utpräglade
me-ningsskiljaktigheter finnas i denna
fråga inom fackföreningsrörelsen, är
det ganska överraskande att få veta,
att den stora
omorganisationskommittén kunnat enas i fråga om
förbundens sammansättning och
organisationsformer. Ser man närmare på
saken, finner man emellertid, att denna
enighet vilar på en kompromiss, som
teoretiskt betyder en seger för
in-dustriförbundsprincipen, men som i
realiteten icke torde innebära något
nederlag för dem, som till varje pris
hålla på sina yrkesförbund.
Kommittén anser nämligen, att det
uttalande till förmån för
industriförbundssystemet, * som gjordes av 1909
års kongress, bör konfirmeras av den
i år sammanträdande kongressen,
dock så, att det bestämt uttalas, "att
övergången från de nuvarande fack-
* Uttalandet var av följande lydelse:
"Kongressen beslutar en successiv
övergång till rena industriförbund, med
åliggande för Landssekretariatet och
förbundsstyrelserna att verka för att smärre grupper
inom en industri bliva upptagna i det
förbund som representerar huvudstyrkan."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
