Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
TIDÉN
då också antagligt, att rörelsen
alltjämt växer i de stater, som nu senast
icke förrättade kommunala eller
statliga val.
Väsentligen i stora industriella
kommuner sågo socialisterna nu senast
sina röster och mandat ökas, ehuru de
även trängde in i agrarkommuner.
Mandatärerna visa tätare anhopning i
vissa trakter. 72 procent (462
mandat) komma på Ohio och Pennsylvania.
Anmärkningen i det föregående, att
vårvalen 1911 bragte seger
huvudsakligen i små kommuner, modifieras i
viss mån av december-januarivalens
utgång. Av 40 "socialiserade"
kommuner i Ohio ha 15 en folkmängd av
10,000 invånare eller därutöver, 23
mer än 5,000 invånare — och 27 eller
67 ½ procent kunna räknas för
stadssamhällen. I Pennsylvania ha av 43
"socialiserade" kommuner 19 en
befolkning av mer än 5,000 invånare, och
mer än 50 procent ha stadsprägel. Om
man tar i betraktande alla de 134
kommuner, där socialister valdes i de
senaste valen, blir fördelningen
följande : 37 med en befolkning över
10,000, 78 under 5,000, 36 småorter
under 1,000 invånare. 73 eller mer än
5 4 proc. äro stadskommuner. I de
närmast föregående valen däremot
hade av 190 kommuner endast 37 en
befolkning av mer än 10,000, 136
under 5,000, medan 77 småorter hade en
befolkning under 1,000 invånare.
Endast 80 eller 4 2 proc. hade
stadsprägel. Således skjuter sig rörelsen fram
i allt flera och allt större
stadssamhällen. I samma’ mån måste den
naturligtvis även göra sig mera bemärkt, på
samma gång den ställes -inför större,
mer invecklade uppgifter. Ett annat
tvärsnitt till rörelsens karaktäristik
— nämligen det, som visar
proportionen mellan näringarna i olika
kommuner, ger följande höstvalsiffror:
Industri 67, järnvägsdrift och sjöfart
30, gruvdrift 19 och jordbruk 14
procent. I vårvalen 1911 voro resp.
siffror: 38 — 18 — 20 — 45. Således en
tydlig förskjutning åt industriorterna.
Vilka markanta drag visa nu
valsegrarna i fråga om rörelsens proletä-
riska prägel? Här är det uppenbart
ännu för tidigt att fälla ett bestämt
omdöme. I vårvalen nådde man upp
till 23 procent socialistiska
mandatä-rer i borgerlig samhällsställning,
medan i höstvalen blott 12 procent
tillhöra denna kategori och det rena
arbetareelementet når upp till 68
procent. Förf. antager emellertid, att
benägenheten att betona partiets
klasskaraktär i någon mån påverkat
uppgifterna om de valdes sysselsättningar
och av andra tecken drager han den
slutsatsen, att tendensen i själva
verket skulle peka på ökning av
mellanklasselement i partiet och
ledningen-Ett sådant antagande — trots si:fl>
rornas rätt klara vittnesbörd — är ju
ock rimligt och förklarligt hos en
författare, som från borgerlig miljö
träder ut i beröring med proletariat och
socialism. Även med bästa vilja i
världen kan han icke helt lösgöra sig
ur föreställningen om att
borgerligheten måste sitta inne med större
representationsfärdighet än
kroppsarbetaren. T. o. m. i Förenta staterna, vars
borgar hävder dock ge vittnesbörd
i motsatt riktning, förmärkes denna
höger-exklusivitet i
uppfattning, som även kan konstateras på
andra håll, där det rena
arbetareelementet och de klart socialistiskt
tänkande tyvärr alltmera skjutas åt sidan.
Vad främjar nu bäst och mest s
o-cialismen — ’’folkrörelse’’ eller
"arbetarerörelse"? Det är ju ett
ännu långt ifrån slutdebatterat
spörsmål. De erfarenheter och rön, för
vilka här ovan redogjorts, de
slutsatser, som av dem kunna dragas —
särskilt av den socialistiska valböljans
fortsatta väg och oförminskade styrka
i höstvalen — peka ju på en
"nation-wide", icke en lokalt begränsad ström-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
