Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
ten av dess medlemmar drabbades av
lockouten, som pågick i flera månader.
Sviterna uteblevo givetvis icke, såsom
framgår av diagrammet här ovan. Året
efter lockouten ägt rum noterades
visserligen en obetydlig ökning av
medlemsantalet, men därefter sänker sig
kurvan sakta och säkert. Först år
1906 hade de danska organisationerna
passerat vågdalen, men därefter ha
deras medlemssiffror ständigt stigit
högre och högre. Icke ens under
krisåren 1908—1909, med den omfattande
arbetslösheten i Köpenhamn,
förmärktes någon minskning av numerären.
Tvärt om steg medlemsantalen något.
Fluktuationen inom den danska
Landsorganisationen under åren 1899
•—1906 har dock icke uteslutande sin
förklaring i sviterna efter
storlockouten och den för övrigt ganska dåliga
arbetsmarknaden i början på
1900-ta-let. En starkt bidragande orsak till
att Landsorganisationens
medlemsnu-merär minskades efter år 1901 var att
timmermansförbundet då separerade.
Därav förklaras också, att
vederbörande kurvor på diagrammet visa så
olika sänkning för nämnda år. Att
sänkningen icke är så skarp å den
kurva som betecknar hela
fackföreningsrörelsen som å den, vilken
betecknar Landsorganisationen, beror
givetvis därpå, att det från
Landsorganisationen separerande
timmermansförbundet kommit att utgöra ett minus
endast för Landsorganisationen och
icke för fackföreningsrörelsen i sin
helhet.
Den danska landsorganisationen
räknade den 1 jan. i år 105 269
medlemmar. Det samlade medlemsantalet
i de utanför stående organisationerna
uppgick vid samma tidpunkt till
22,955.
Vad få slutligen angår Norge, finna
vi av diagrammet, att de norska
arbetarna kunnat glädja sig över en
sällsynt säker utveckling av sin
fackföreningsrörelse. De kurvor, som beteck-
TIDEN
na den norska rörelsen, visa till en
början en visserligen svag, men dock
säker stigning, som under de senaste
åren blivit allt mera markant. Man
lägger särskilt märke till att
numerären proportionsvis ökats hastigast
inom Landsorganisationen. Denna
lugna och säkra utveckling har utan
tvivel till stor del sin förklaring däri, att
de norska arbetarna ända till i fjol
undsluppit sådana jättestrider, som
den danska lockouten 1899 och den
svenska lockout-strejken tio år
senare.
Ar 1900 uppgingo de fackligt
organiserade arbetarnas antal i Norge till
12,410, varav 3,494 voro anslutna till
Landsorganisationen. År 1905 hade
siffrorna stigit till respektive 16,658
och 13,439 och fem år senare till resp.
47,453 och 45,940. Vid senaste
årsskiftet räknade Landsorganisationen
53,115 medlemmar. * Angående de
utanför ståendes antal har jag icke
lyckats erhålla en fullt exakt uppgift.
Enligt en approximativ beräkning
utgöra de endast 2 % av hela antalet.
Lian konstaterar också i sin
jubileumsartikel, att alla fackligt organiserade
arbetare i närvarande stund praktiskt
taget äro anslutna till
Landsorganisationen. Tabellen å nästa sida
åskådliggör detta förhållande.
Tabellen har dubbelt syfte. Den
visar dels proportionen mellan
rörelserna i de tre länderna vid senaste
årsskiftet, dels proportionen mellan till
landsorganisationerna anslutna och
icke anslutna
fackföreningsmedlemmar.
I Sverge, Danmark och Norge fanns
vid slutet av år 1911 sammanlagt i
runt tal 295,000 fackligt organiserade
arbetare. Största antalet, eller 43 %
komma på Danmark. Därefter följer
Sverge med 38 % och Norge med
19 %.
* Enligt "Beretning om virksomketeu i
aaret 1911", nyligen utgiven av
Landssekretariatet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
