Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
TIDEN
tareklassens relativa
betydelse i vår väljarkår.
I vår föreställningsvärld
representerar industriarbetaren den
socialistiske väljaren överhuvud. Vän och
fiende till socialdemokratin ser saken
ungefär enahanda: den socialistiska
rösten är en arbetareröst;
arbetarerösten är en socialistisk röst; att några
röster från annat håll äro socialistiska,
att några arbetareröster gå åt annat
håll, vet man ju, men betraktar det
gärna som något för
sammansättningen i stort skäligen betydelselöst.
Denna schematiska föreställning är
farlig — om den råkar vara osann.
Oeh just därför, att man inom
socialdemokratin numer aldrig förbiser
partiernas oeh särskilt det egna partiets
klasskaraktär, men däremot kan
frestas att väl mycket förenkla
schemat, är det behövligt att söka nå fram
till vad som är oeh pröva, hur stor
enhetligheten är i partiets
klasskaraktär. Här är ett fall, där teorin
verkligen skulle kunna göra praxis en
tjänst.
Men kan den i detta fall göra
något? Finnas överhuvud möjligheter
att utrannsaka den socialdemokratiska
valmanskårens sociala
sammansättning? Valhemligheten är ju lagligen
tryggad, röstsedeln röjer ju icke vem
som avlämnat den. Ja, denna
politiska nödvändighet gör det ju för
valstatistikern omöjligt att nå till någon
säkerhet beträffande enskildheter. För
övrigt skulle man, i förbigående
anmärkt, kunna komma ganska långt
utan någon kränkning av
valhemligheten genom att t. ex. fastslå en
bestämd socialstatistisk terminologi för
röstlängderna samt använda olika
färgade kuvert för olika
valmansgrup-per. Det röjer ju icke den beroende
statarens valhemlighet, att han lägger
in sin för andra okända sedel i t. ex.
ett rött kuvert, som alla statare må-
ste använda — utom i det fall, då alla
medlemmar av en grupp rösta på
samma partibeteckning, vilket i något så
när stora valdistrikt torde vara
undantag. Därmed hur som helst, för
tillfället föreligger intet sådant
hjälpmedel. Vad man nu får bygga på är
dels Statist. Centralbyråns uppgifter
om hur många som i varje grupp
deltagit samt distriktsstyrelsernas
rapporter till partistyrelsen med ungefärlig
uppskattning av de socialdemokratiska
väljarnas fördelning på vissa större
grupper. Detta material lämnar många
frågor obesvarade, men icke så litet
av värde kan dock därur inhämtas.
Vi återgå då till problemet: hur
många industriarbetare röstade
socialistiskt, hur många socialistiska
väljare voro industriarbetare?
De i valet deltagande
industriarbetarna återfinnas i Centralbyråns
tabeller under rubriken "ej specific.
arbetare", vilken utom dem ej kan
innehålla mer än en avsevärd grupp,
nämligen hantverksarbetarna. Det är
dessa ej specificerade arbetare som
avses, då i det följande talas
om arbetare utan närmare epitet.
Dessa deltagande arbetare utgjorde
för hela landet tillhopa 151,494. De
socialistiska rösternas antal var
172,980 (resp. 172,196: Centralbyråns
siffra).
Den socialdemokratiska
valmanskå-ren är således med 20,000 större än
totala antalet deltagande arbetare.
Nå, det äro vi ju alla beredda på, att
ett par tiotusental röster kommit från
annat håll, och siffran 150,000 som
mått på arbetarekärnan i vår
val-manskår inordnar sig förträffligt i
våra aprioriföreställningar om
väljarnas sammansättning.
En sammanställning utan vidare av
dessa bägge klumpsiffror för hela riket
bär emellertid alldeles falskt
vittnesbörd om arbetarnas anpart i vår
val-manskår. Den riktiga siffran för de
socialdemokratiska arbetarerösterna
måste i själva verket ligga långt
under de 150,000. Detta blir klart, så
fort man övergår till en granskning
av situationen för var enskild val-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
