Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
TIDÉN
39 »’•■’» södra.....................
40 Västmanlands läns östra............
41 > » västra .........
42 Kopparbergs läns östra.............
43 > » västra ............
44 > » norra ............
45 Gästrikland ..............................
46 Hälsinglands södra ..................
47 » norra ..................
48 Medelpad................................
49 Ångermanlands södra ...............
50 > norra ...............
51 Jämtlands läns södra..................
52 > » norra.................
53 Västerbottens läns södra............
54 s » norra ............
55 Norrbottens läns södra...............
56 > Ü norra...............
Av denna tabell framgår ju, hur
växlande förhållandet mellan antalet
arbetareröster och antalet soe.-dem.
röster är, och hur litet följaktligen
rikssummorna ha att säga om
arbetarnas relativa betydelse i den
socialdemokratiska valmanskåren. Särskilt
förtjänar uppmärksamheten att fästas
vid relationstalens kolumn, som
kortast uttrycker hur mycket
arbetarekåren högst betytt bland soe.-dem.
väljare. Här möta oss sådana
kontraster som Norrbottens södra (55),
där de avgivna arbetarrösterna blott
utgöra 44,8 % av socialdemokratins
röstetal, och Västerbottens södra (53)
med relationstalet 518,4, där alltså de
soe.-dem. arbetarerösterna icke kunna
ha varit mer än V- av hela antalet
arbetareröster och detta under den
otroliga förutsättningen, att varenda
en av de soe.-dem. rösterna avgivits
av arbetare. Högst hälften av vår
valmanskår kunna arbetarna ha
utgjort i 4 valkretsar, högst ¾ i 15
kretsar. Sedan följa 10 kretsar med
relationstal upp till 90; 14 kretsar med
. ta ii j Antal delt. arb.
oc.-dem. Deltagande ski„ d à 100 soc..dem.
roster arbetare V ^^
2,856 3,395 - 539 118,9
3,285 2,461 + 824 75,0
4,813 3,889 + 924 80,s
3,070 2,426 + 644 79,0
4,745 3,380 + 1,365 71,2
2,056 1,195 + 861 58,i
5,310 5,804 — 494 109,3
4,179 2,913 + 1,266 69,7
3,542 2,704 + 838 76,4
2,565 3,606 —1,041 140,6
2,588 2.73S — 150 105,8
491 1,668 - 1,177 339,7
1,369 1,405 — 36 102,6
555 1,331 - 776 239,5
310 1,607 — 1,297 518,4
2,238 —2,238 oj
1,987 891 + 1,096 44,8
2,182 1,641 + 541 75,3
relationstal mellan 90 och 110, där
alltså arbetarröster och soe.-dem.
röster hålla varandra ungefär i
jämnvikt. Däröver ligga 12 kretsar (eller
13 om Västerbottens norra skulle
medräknas) varav 4 (resp. 5) uppvisa en
aktiv arbetarevalmanskår, som är 2 à
5 gånger så stor som det soe.-dem.
röstantalet. Inalles har
socialdemokratin erhållit fler röster än alla
avgivna arbetarröster i 36 kretsar, färre
i 19 (resp. 20) ; endast i en fjärdedel
av samtliga valkretsar tillåta dessa
siffror (mer kunna de ej säga!) att
man betraktar socialdemokratiska
partiet som rent arbetarparti (i
betydelsen industriarbetarparti).
Dessa siffror lämna material för
mycket intressanta detaljstudier
rörande socialdemokratins
attraktionsförmåga i olika delar av landet på
arbetarklassen och samtliga andra
grupper tillhopaförda. Tillsvidare få vi
förbigå detta kapitel för att komma
lösningen av vårt huvudproblem
närmare. Det här meddelade
tabellmaterialet öppnar nämligen en väg att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
