Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR UTLANDETS TIDSKRIFTER
liga partierna och regeringarna till åtgärder,
som skenbart verka i denna riktning: till
allt större ingrepp i nyttigheternas
frambringande och fördelning, slutligen till
förstatligande av hela industrigrenar, i vilken
den storkapitalistiska
utsugningsliushållnin-gen medfört även för borgerliga kretsar
odrägliga tillstånd. Ett mycket lärorikt
exempel därpå är kaliindustrin. Här
ha vi redan en lag, som ingriper i de
kapitalistiska herrerättigheterna, i det den
innehåller en hel rad av föreskrifter om prisernas
fastställande, om försäljningen, om
reglering av löne- och arbetsförhållanden. Trots
detta bliva förhållandena inom kaliindustrin
allt svårare. Därför hänvisa borgerliga
sakkunniga allt mer på förstatligandet som
den enda utvägen. Likaså önskar mången
bränneriägare, tändsticksfabrikant o. s. v.,
att hans drift måtte övertagas genom hela
industrigrenens förstatligande. Därav
väntar han, att staten skall övertaga hans
företag till ett gott pris. Staten skall sedan
utinrttja monopolet så, att den icke blott
täcker räntorna på de höga inköpssummorna
utan även uppnår ett högt överskott för
statskassan. Det är särskilt denna utsikt,
som gör de borgerliga majoritetspartierna
och regeringarna mycket böjda att inlåta sig
på socialiseringsplaner för att utan skatter
erhålla nya medel för lanthär, sjömakt och
kolonialkostnader.
Härav framgår, att socialiseringen, sådan
den eftersträvas av borgerliga partier och
regeringar, ingenting har att göra med ett
framsteg på vägen till socialismen.
Socialismen vill befria det arbetande folket från
den kapitalistiska utsugningen; de
borgerliga partiernas och regeringarnas socialisering
vill däremot stegra och stödja den
kapitalistiska utsugningshushållningen genom
statsmakten.
Men de borgerliga socialiseringsvännernas
kalkyl har ett fel: det är icke längre
storkapitalisterna ensamma, som avgöra, utan
arbetarklassen ingriper med allt
större kraft i statslivet. Och just i kampen
mot det konsoliderade storkapitalets
utsugningshushållning kan arbetarklassen samla
vidare kretsar av det arbetande folket och
med allt större eftertryck göra de
socialistiska fordringarna gällande. Hur långt
sträcker sig t. ex. icke hela det arbetande folkets
missnöje med kolockret? Här och i alla lik-
287
nande fall gäller det för oss att ingripa och
påvisa, att hela industrigrenens
förstatligande visserligen ar
nödvändigt, men icke enligt de
borgerliga partiernas önsk-
ningar, icke för en än värre utsugning av
det arbetande folket utan till nytta
för h e la samhället. Vi måste alltså
träda in för förstatligande av hela
industrigrenar och rycka upp det arbetande
folkets stora massa, men tillika ange u n å e
r-vilka betingelser
förstatligandet ärattgenomfö r.a.
Med denna fråga har vår riksdagsfraktion
sysselsatt sig under sista vintern. Den ville
icke uppställa något noggrant program, så
länge icke vidare kretsar inom partiet tagit
ställning till saken. Därför beslöt
fraktionen, att vår talare, som i anförandet om
kalilagen måste ingå på socialiseringen,
skulle blott i sitt eget namn ange de betingelser,,
under vilka socialiseringen borde företagas.
Han anförde då, 18:de mars 1912, följande:
1) Biket förvärvar de bestående
företagen på grundval av faktiska
anläggningskostnader genom expropriationsförfarande,
såvida icke ett köp i godo kommer till stånd
till sådant pris.
2) Ledningen av för¾tagen såväl som
avsättningen av deras produkter sker under
avgörande medverkan av ett råd.
3) Eådet sammansättes av medlemmar,
som till en del utnämnas av förbundsrådet,
till en del bestämmas av riksdagen och till
en del väljas av företagens arbetare och
tjänstemän genom lika, hemlig och direkt
röstning.
4) Arbetarnas och tjänstemännens
föreningsfrihet får på intet sätt trädas för
nära.
5) För företagen gälla alla bestämmelser
till skydd för arbetarna och tjänstemännen,
särskilt näringsförordningens och
handelslagens. Arbetstiden skall begränsas till 8
timmar, i hälsofarlig sysselsättning än
yt–terligare.
6) För varje verk skall av arbetare och
tjänstemän genom hemlig, lika och direkt
röstning väljas ett arbetareutskott för
fastställande av löner och arbetsförhållanden
såväl som för avgörande av klagomål. Gent
emot sådana driftledningens anordningar och
avgöranden, som beröra arbetsförhållandet,
har det rätt att appellera till rådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
