Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDERS ORNE: ORGANISERAT SAMARBETE
309
sikt till framgång finnes endast för den
händelse, att alla nödvändiga
förutsättningar äro fyllda, d. v. s. om å ena sidan är
sörjt för fackmannamässig ledning och
tillräckligt rörelsekapital ock å andra sidan
anslutning till den organiserade konsumtionen
är garanterad. Äro dessa förutsättningar
icke fyllda, så bör upprättandet av nya
produktionsföreningar på det bestämdaste
avstyrkas.
Tyska partikandelsföreningen oeh
konsumtionsföreningarna förbinda sig till gengäld,
att blott när ovannämnda förutsättningar
äro uppfyllda träda i affärsförbindelse med
nyupprättade produktionsföreningar.
Likaledes förbinda sig styrelserna för
revisions-förbunden att biott under dessa
förutsättningar upptaga nya produktionsföreningar som
medlemmar i sina förbund.
Ovanstående program för samarbete
mellan facklig och kooperativ rörelse
utmärker sig i hög grad genom två
lika värdefulla egenskaper:
klarhet och begränsning. De
områden, där man under nuvarande
förhållanden i Tyskland kan vinna något
genom samverkan, äro angivna så, att
någon tvekan ej kan uppstå om deras
innebörd, och samarbetet är inskränkt
till fall, där man under nuvarande
förhållanden verkligen kan åstadkomma
värdefulla resultat. Efter hand
komma naturligtvis nya uppgifter att
inbegripas under samarbetet. Sedan
den ovan anförda överenskommelsen
ingicks ha sålunda parterna enats om
att upprätta en gemensam
livförsäkrings- och pensionsanstalt. När den,
som skriver detta, i somras besökte
Hamburg höll man just på att uppföra
ett ståtligt palats för denna nya
verksamhet. Det är, såsom alla känna
till, oerhörda summor, som hopas
genom en i stor skala bedriven
försäkringsrörelse, och detta Sammanbragta
kapital kommer till avsevärd del från
lönearbetarna för att sedan placeras i
lyxhus och stora jordegendomar. Med
hjälp av fackföreningsrörelsens och
kooperationens samlade
agitationskraft skall helt visst det nya
försäkringsföretaget inom få år bli ett av
Tysklands största och får då medel att
understödja exempelvis
arbetarklassens byggnadsverksamhet i hittills
icke skådad omfattning.
Verkningarna av en sådan
överenskommelse mellan facklig och
kooperativ verksamhet, som vi ovan översatt,
bero naturligtvis i hög grad av
respektive organisationers omfattning,
styrka oeh målmedvetenhet. En
fackföreningsrörelse, som måste slåss för
livet, hinner kanske icke ägna
tillräcklig uppmärksamhet åt sådana i och för
sig viktiga frågor som hemarbetet,
utan måste nöja sig med direkt kamp
för avtal om löner och övriga
arbetsvillkor. På samma sätt är
naturligtvis en svag kooperativ rörelse icke
något mera värdefullt stöd för kravet
på svettade varors utdrivande ur
marknaden eller för bojkotter mot
för-eningsrättskränkande firmor o. s. v.
Här i Sverge ha vi dock å ömse håll
kommit så långt, att man kan börja
tänka på en mera vittgående politik.
Särskilt när det gäller kooperationen,
ha ju industriarbetarna i sin hand att
skapa det inflytande, som behöves,
helt enkelt genom att börja köpa
kooperativt i större utsträckning än
hittills och se till att
konsumtionsföreningarna skötas efter hållbara affärs- oeh
andra principer. I detta avseende ha
de blott att följa de allmänna regler,
som gälla för varje kooperativt
företag, som finnas fullt utarbetade i den
tillgängliga kooperativa litteraturen
och som ligga till grund för
Kooperativa förbundets mönsterstadgar. Till
och med på orter, där de fackliga
organisationerna äro synnerligen starka,
brister det mycket i förståelse för
befintliga kooperativa företags
livsvillkor. Det finns t. ex.
arbetaresamhällen, inom vilka en hel mängd
kooperativa föreningar konkurrera med
varandra på det våldsammaste sätt och
där ingen av dem på grund härav kan
nå en högre grad av styrka. Hindren
för sammanslagning äro oftast av rent
personlig natur — rädsla hos
styrelsemedlemmar att mista utgående arvode
för uppdraget eller andra lika
storslagna bevekelsegrunder. Med en Ii-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
