Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
det "gemenheten" har utbytts mot det
i alla fall något litet bättre "ful och
simpel antydan", o. s. v. Härav
framgår, vilja vi tro, både den fullkomliga
omöjligheten av inläggets
publicerande i den form det förelagts Sv. T. och
den lika fullkomliga felaktigheten i
påståendet, att det i "Tiden"
publicerade inlägget skulle ha avvisats i
Svensk Tidskrift.
Under dessa förhållanden kunde ett
bemötande av genmälets innehåll
anses överflödigt; men av hänsyn till
Tidens läsekrets må det likväl göras.
Det är skada, att man icke hos denna
krets kan förutsätta bekantskap med
Svensk Tidskrifts uppsats, ty
invändningarna äro i verkligheten redan
besvarade där.
Till en början säges i genmälet, att
frågan om vilka krafter som
•äro rikedomsbildande i
betydelsen höjande för
folkvälståndet var fullkomligt
likgiltig för föredragets ämne. Detta
påstående är avgörande för hela saken.
Föredragets ämne var fattigdomens
avskaffande, och målet skulle nås
genom att indraga vissa källor till
(privat) rikedom eller förvärv. Om man
nu ej har gjort klart för sig, v i 1 k a
av dessa rikedomskällor som äro
rikedomskällor blott för enskilda och
vilka som däremot bereda en ökad
(och större) rikedom även för
samhället som helhet, så är det ju
uppenbart, att man riskerar att
förstöra de senare och ej blott de
förra. Med andra ord, om man
ej först har tänkt efter, vad som
ökar nationalinkomsten, riskerar man
att mins k a den genom sitt
ingripande mot rikedomen; och det måste
väl sägas vara ett något egendomligt
sätt att avskaffa fattigdomen.
Det är emellertid just denna
begreppsförvirring, som genomgår den
ifrågavarande uppsatsen. Det talas
t. ex. om bolag, som göra mer än
normal vinst och säges (i genmälet) med
älskvärd naivitet: "Det är kanske
just på övriga bolags förluster, som
monopolvinsten helt eller delvis
be-Tott." Ja, kanske — men kanske
TIDÉN
också icke. Det kunde tänkas det
egendomliga, att de vinstgivande
bolagen varit skickligare ledda, bättre
begagnat den moderna tekniken, gjort
större besparingar o. s. v., och att de
förlustgivande bolagen sålunda i
dessa hänseenden varit underlägsna.
När den socialdemokratiska pressen
med oblidkelig stränghet har brutit
staven över t. ex. Härnösands-,
Norrlands- och Skånebankernas, Karl A.
Malmbergs, greveparet Bondes m. fi.
företags oeh personers sätt att
sköta-sina affärer, ha de oss veterligen al-,
drig förutsatt annat än att förlusterna
berott på en olämplig ledning, ej på,
andra företags "monopolvinster". I
vissa fall ha vederbörande sannolikt
trots detta varit jämförelsevis
oskyldiga; men att utan vidare anse alla
skillnader i bolagsinkomst bero på
monopolvinst hos den ena, vunnen från
de andra, går allra minst an för den
stränge socialdemokratiske domaren.
Tror någon, att folkinkomsten skulle
vara lika stor, om alla företag sköttes
som gamla Kristianstads- eller
Härnösandsbanken? Vill man ej påstå detta,
måste man ju medge, att skillnaden i
vinst (och förlust) delvis beror på.
dugligheten; och då blir det alltså
teoretiskt felaktigt att utan vidare
kalla alla särskilt vinstgivande bolags
vinst för monopolvinst och praktiskt
farligt att anse, att de utan skada för
folkinkomsten kunde indragas.
Detsamma gäller de privata
inkomsterna. I genmälet påstås blott,
att endelav de s. k. stora
förmågornas stora inkomster är oförtjänt,
d. v. s. ej innebär något mer än
normalt .tillskott till folkinkomsten. Detta
är just vad som framhållits i Svensk
Tidskrift: "Härmed skall absolut ej
vara sagt, att allt vad förf. kallar
monopolvinster utgör ersättning för
dylika folkhushållningen gagnande
egenskaper — långt därifrån." Och
fortsättningen lyder där: ’ ’Men hans
stora misstag består just i att ej
skilja på de vinster, som det är i
samhällets intresse att bibehålla och
dem som samhället utan skada för sin
produktiva kraft kan avskaffa." Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
