Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
349
serna. För närvarande känner man
preliminärerna till denna
överenskommelse tack vare ett ryskt arbete av
historikern Gorainoff, i vilket
publiceras en serie brev och officiella
rapporter ur den ryska diplomatins arkiv.
Det är numera höjt över tvivel att
Bismarck spelat en betydande roll i
denna diplomatiska byteshandel.
Enligt rapport från ryske ambassadören
i Berlin har Bismarck, som ville
bevara ett gott förhållande till både den
ene och den andre grannen,
propone-rat en hederlig bytesaffär. För
An-drassy (den österrikiske statsmannen)
skulle, har Bismarck sagt till den
ryske diplomaten, situationen bli
mindre svår, om Ni i edra förhandlingar
med Österrike samtyckte till en
avrundning av dess område åt Bosnien
till, i utbyte mot vissa fördelar som
Ryssland skulle få i Bessarabien.
Denna "bagatell", hade Bismarck
tilllagt, skulle godkännas även av
England, om det finge handlingsfrihet i
Egypten.
Konventionen i Reichstadt har ett
synnerligt intresse, icke blott emedan
den avslöjar den österrikiska
imperialismens verkliga avsikter utan även
som eklatant bevis för tvetydigheten
i Österrikes uppträdande. Den ryska
diplomatin har vant oss vid en cyniskt
brutal politik. Diplomaterna vid
Ballplats ha alltid lyckats dölja sitt
spel. Av intresse är deras energiska
krav på att Reichstads-konventionen
skulle förbli absolut sekret. Samtidigt
med denna överenskommelse om
Turkiets partiella delning, visade man
sultanen de vänligaste miner, liksom
man uppträdde som Rumäniens vän
på Berlinerkongressen efter att ha
undertecknat den akt, som skulle lägga
Bessarabien under ryskt ok.
Österrikes diplomati har icke
föraktat att söka sig allierade var helst
den kunde finna dem. Länge trodde
den sig ha funnit en i Serbien. Men
efter serbisk-bulgariska kriget 1885,
som bragte Bulgarien i förgrunden,
flyttade Österrike sitt aktionscentrum
till Sofia. Under de sista fyra åren
ha i den bulgariska pressen skett in-
tressanta avslöjanden om samarbetet
mellan vissa bulgariska kretsar och
den österrikiska diplomatin. Detta
samarbete — speciellt vad gäller
Macedonien — daterar sig ända från de
första macedoniska upprorsrörelserna
1896.
Det är utan tvivel numera, att det
existerat intima relationer mellan
revolutionära kretsar i Macedonien och
Österrikes agenter, liksom sedermera
mellan dessa och albanhövdingarna.
Den bulgariska allmänheten har
sålunda fått veta att den macedoniska
ligans berömda chef, Sarafov,
ingalunda föraktade österrikiskt guld och att
alla dörrar voro öppna för honom hos
utrikesministern i Wien.
Österrike underblåste Bulgariens
aspirationer på Turkiet, medan
Ryssland ägnade sina sympatier åt
Serbien. Marken Arar väl preparerad i
Bulgarien. Nationalisterna hade
insett, att för realiserande av de
storbulgariska drömmarna från San
Stefanofreden måste Bulgarien ha en
allierad. Denne kunde, ansåg man,
endast vara Österrike. Dess biträde
skulle visserligen bli dyrbart: hela
Macedonien öster om Struma. Men å
andra sidan riskerade den bulgariska
nationalismen att förlora allt. .
Färdigt för kriget med Turkiet
redan sedan 1908 har Bulgarien sedan
dess sett utsikterna till seger minskas
för var dag. Fyra års ungturkisk
regim ha medfört en reorganisation av
den turkiska armén. Adrianopel,
förut ansedd som en gammal oduglig
fästning, har undergått en fullständig
omvandling. Bulgarien hade att
skynda sig, om det ej ville totalt
avskriva förhoppningarna om
utvidgning på Turkiets bekostnad.
Men det kunde ej göra sig räkning
på ryskt stöd. Upptaget i yttersta
östern hade Ryssland inaugurerat
gentemot Turkiet en status
quo-poli-tik. Massakrer i Armenien och
Macedonien ha däri ingenting förändrat.
Ententen mellan Balkanstaterra
föreföll omöjlig, dels på grund av gamla
inbördes strider, dels på grund av
oförenligheten i deras pretentioner pá
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
