Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värde, fiskevatten under äganderätt,
skogsmark utom växande skog,
torvmossar och ljunghedar, outbyggda
vattenfall, samt gruvor och fyndigheter)
med ett belopp av inalles 2,577 milj.,
till vilket lantbruksjorden bidrager
med allenast 400 milj.
En betydande del av förmögenheten
tillhör det allmänna. Sålunda
beräknas, att 2,410 milj. tillhöra denna
grupp, i vilken staten representerar
1,126 milj. och kommunerna 515 milj.,
resten kommer på stiftelser och
fonder för allmänna ändamål. Den
privata förmögenheten upptages till en
summa av 11,597 milj., eller över 3
milj. mer än bearbetningen av
bouppteckningarna gav vid handen.
Beträffande fördelningen av denna
privatförmögenhet föreligger nu en
omräkning av de förut bekanta siffrorna.
Härom emellertid i den utförligare
framställnigen i nästa häfte av denna
tidskrift.
Aktuarien Flodström har jämfört
sina nu erhållna resultat med
föregående uppskattningar av förmögenheten
för att bedöma utvecklingen på detta
område. För att även klargöra i vad
mån ökningen i nationalförmögenhet
kommit de arbetande klasserna till
godo har han dessutom undersökt
förändringarna i reallönerna för
kroppsarbetare. Resultatet har blivit, att
förmögenheten undergått en avsevärd
ökning, från 1,763 kr. pr inv. år 1885
till 2,555 kr. pr inv. år 1908. I fråga
om kroppsarbetarna kommer hr F. till
den slutsatsen, att deras
”inkomstförhållanden, trots obestridliga
absoluta framgångar, relativt sett
sannolikt icke det minsta förbättrats
under de sista 25 åren”. Slutorden
till hela den omfattande utredningen
förtjäna att ordagrant återges.
”Och då svårigheterna att göra
besparingar och samla förmögenhet
naturligtvis äro vida större ju lägre
inkomsten är kan det tryggt utsägas, att
förmögenhetsökningen under perioden
varit långt kraftigare hos de
ekonomiskt högre stående samhällsklasserna
än hos de lägre. Till någon sådan
förbättring i samhällsstrukturen som en
mindre ojämn förmögenhetsfördelning
otvivelaktigt skulle oeteckna, skönjes
alltså, årtiondens bittra sociala strider
till trots, ännu icke ett spår.”
Mot avgrunden. Ur en artikel i Le Matin
förtjänar nedanstående uppgifter om
de-växande militärbördorna återges.
Uppgifterna gälla endast de sex stormakterna i
Europa.
Deras militärutgifter uppgå för år 1913.
till det enorma beloppet av 10 miljarder
francs (7 miljarder kronor). Let rätta
intrycket av vad som föregår och förestår får
man emellertid först genom att betrakta den
städse växande stegringen.
Mellan 1883 och 1893 utgjorde den årlig?,,
ökningen för stormakterna tillsammans 54
miljoner fr. Mellan 1893 och 1907 utgjorde
den 145 miljoner. Men under de senaste
5 åren till 1912 har den årliga ökningen
stegrats Lin ytterligare till 386 milj. fr.
Olika makter ha under olika perioder gått
i spetsen för denna utveckling. Initiativet
tillägger den franska författaren Tyskland,
som under den första perioden stegrat sin
militärbudget med 22 milj. fr. årligen.
Mellan 1893 och 1907 går England i teten med
en årlig stegring av 49 % milj. fr. Under
perioden 1907 till 1912 har, under intrycket,
av Österrikes orientpolitilc Ryssland tagit
ledningen. Dess budgetstegring för militära
ändamål, som 1883—1893 endast var 16 milj.
fr., som 1893—1907 icke ökades till mer än
28 milj. fr., har sprungit i höjden så
våldsamt, att den under tiden 1907—1912 utgjort.
139 V2 milj. fr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
